Ombildningen ökar klyftorna

Det skiljer allt mer i plånboken mellan stockholmarna i de olika stadsdelarna, visar siffror från Stockholms stad. Enligt forskare hänger utvecklingen ihop med omvandlingen av hyresrätter.

Grafik

  • Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27.

    Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27. GRAFIK: KALLE KÄLLSTRÖM

  • Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27.

    Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27. GRAFIK: KALLE KÄLLSTRÖM

  • Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27.

    Under 1991-2010 har antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent över genomsnittet mer än dubblerats, från 16 till 36, samtidigt som antalet stadsdelar som har en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27. GRAFIK: KALLE KÄLLSTRÖM

Tipsa och dela

När Viveka Zuhr bytte radhuset i Sollentuna till lägenheten på Södermalm hade hon en av de finaste bilarna i kvarteret. Sedan millennieskiftet har området bytt skepnad, säger hon. Nu gör hennes Renault ett blekt intryck bland stadsjeepar och sportbilar som står uppradade längs med trottoarkanterna i området runt Nytorget.

– När jag flyttade hit tyckte folk att jag bodde lite off. Då var det fortfarande småstadsaktigt och folk hejade på varandra, nu har det blivit mycket fler kafémänniskor, säger Viveka Zuhr.

Pengarna har vuxit till sig i centrum, ute i ytterförorterna har slantarna däremot blivit färre. Skillnader i plånboken har sedan 1991 blivit allt större hos invånarna i Stockholms 132 olika stadsdelsområden. Siffror från Stockholms stad/Sweco, som SvD tagit del av, pekar på att skillnaderna i medelinkomst har skenat sedan dess:

LÄS MER: GRAFIK ÖVER SKILLNADERNA I STOCKHOLM

– Det är en indikation på att inkomstspridningen mellan stadsdelarna har ökat, säger Henrik Nilsson, konsult på Sweco.

I vissa stadsdelar har invånarna fått mer pengar i plånboken än i andra, som Jakob, Ålsten, Olovsund, Klara, och Södra Hammarbyhamnen som delvis förvandlats från industriområde till bostadsområde. Där har invånarnas lön ökat med i genomsnitt 45 procentenheter, i relation till medelinkomsten i Stockholm.

Myntets andra sida är miljonprogrammen; Bredäng, Kista, Vårberg, Sätra och Skärholmen, som hopräknat har sett en minskning av genomsnittslönen med 38 procentenheter.

Roger Andersson, kulturgeograf på Uppsala universitet, säger att de ökade skillnaderna beror på att stockholmare med hög utbildningsnivå och inkomst har möjlighet att styra flyttlasset till attraktiva platser i stan med högt kvadratmeterpris, samtidigt som lågutbildade och låginkomsttagare i större utsträckning än tidigare förpassas till mindre attraktiva stadsdelar, som i sin tur har en längre boendekostad.

Utvecklingen, som även kallas gentrifiering, har pågått länge, men accelererat i Stockholm under de senaste 20 åren.

– Det har skett en sortering med en mindre blandning i Stock-holms innerstad än tidigare. I mina ögon beror det till stor del på ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter. När bostäder har övergått till att bli en marknadsvara har läget drivit upp priserna, säger Roger Andersson.

Stadstullarna har dessutom blivit viktigare gränser för vad som är attraktivt och inte.

Jonas Lindström, sociolog på Södertörns högskola, säger att bostadsadressen har blivit en starkare statusmarkör än tidigare, i takt med att industriområden förvandlats till fräscha kvarter, och sunkiga pizzerior bytts ut mot surdegsbagerier och sushirestauranger.

Men enligt Jonas Lindström tittar inte höginkomsttagarna enbart på statusen och läget. De ibland flerdubblade priserna på bostadsrätter i Stockholm har även inneburit att höginkomsttagare ratar vissa områden just på grund av att där finns för många låginkomsttagare.

– Det har blivit viktigare vilka man har som grannar, så om du äger bostaden blir du kanske ängsligare om den går upp eller ned i värde på sikt, och köper hellre en bostad i ett område med fler höginkomsttagare än låginkomsttagare, säger han.

Ytterstadsborgarrådet i Stockholm, Joakim Larsson (M), säger att Stockholm i framtiden behöver bli en mer blandad stad.

– Det är aldrig bra med stadsdelar som sticker ut, utan man vill att det i stadsdelen ska finnas personer som både tjänar mycket och lite, och en stad som är blandad. Det är inte så lätt, men det ska man försöka sträva efter, säger Joakim Larsson.

Hur ska ni bryta trenden?

– Kan man göra saker när det byggs, som genererar att människor med olika ekonomiska förmågor faktiskt kan bo jämte varandra, blir staden blandad. Det är något man ska eftersträva, men det handlar väldigt mycket om att det är blandade upplåtelseformer i stadens alla delar, och inte bara det ena eller det andra, det kan leda till att det blir väldigt stora skillnader mellan stadsdelarna.

Vad gör ni rent konkret?

– Till exempel tillåter vi ombildning i delar av staden som har stor majoritet av hyresrätter, medan vi inte längre tillåter ombildningar i innerstaden.

LÄS MER: GRAFIK ÖVER SKILLNADERNA I STOCKHOLM


  • Kopiera sidans adress

Segregationens konsekvenser

Enligt Statens folkhälsoinstitut finns ett generellt samband mellan ohälsa, framför allt hjärtproblem, och att bo i ett område med en hög andel låginkomsttagare. Anledningen är en högre risk att utsättas för brott, som kan medföra stress och en lägre vilja till att röra sig utomhus.

Skolverket menar att bostadssegregationen är den enskilt största förklaringen till varför vissa skolor halkar efter i betygen, eftersom färre klasskompisar med högutbild-ade föräldrar leder till sänkt studiemotivation.

Källa: FHI, Skolverket

36 stadsdelar i Stockholm hade 2010 en medelinkomst 20 procent över genomsnittet – mot 16 stadsdelar 1991. Antalet stadsdelar med en medelinkomst 20 procent under snittet har mer än fyrdubblats, från 6 till 27.

Samma jämförelse 1991–2010 visar att stadsdelar som tjänar 10 procent över snittet har stigit från 36 till 52, och stadsdelar som tjänar 10 procent under snittet har ökat från 28 till 41.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Chatt

”Bolånekunder kan bli
drabbade av ny skatt”

SvD:s expert svarade på era plånboksfrågor.

Lista: Här är skatterna som höjs

23 miljarder

Enda skattesänkningen till pensionärerna.

”Åttaåringen utsattes för massivt våld”

mord

Åtal väckt mot Karlskronaparet.

Så mycket tjänar Tele2 på mobilsurf

Vill inte hamna i priskrig med konkurrenterna.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?

Hit reser svenskarna helst på semestern

trender

Gammal favorit på väg tillbaka.

Flygproblemen slår hårt mot Norwegian

Rasar nu på börsen efter dagens rapport.

Webb-tv

Mamma: ”Gud vad är det som händer”

Hemmasittare

Leon, 15, kan inte gå till skolan.

”Ryssland vill testa sina nya ubåtar”

Ubåtsjakt

Expert i USA om trolig kränkning.

Så hånas svenska ubåtsinsatsen

Sökinsats

Moscow times listar ”teorierna” om den okända farkosten.

Detta är Europas tio värsta flygplatser

ny lista

"Sliten och varken ren eller vänlig."