Stockholm Religiösa fundamentalister har i alla tider haft enormt snuskig fantasi. Så även i dag. De tänker ständigt på sex och kan associera nästan allt till något förbjudet och ekivokt. De tar därför också på sig att förklara och diktera för kvinnor hur de ska undvika situationer där odygdiga fantasier kan triggas hos åskådarna. Sport är därför ett klassiskt problem.

Det kan tyckas vara en mänsklig rättighet för alla barn att klättra upp i träd, att hoppa högt, eller att springa så fort de kan. Men nej. För unga flickor blir det alldeles för mycket kropp. Att galoppera med en häst eller att cykla; ja då närmar vi oss verkliga obsceniteter. Att sitta stilla med nerböjt huvud i ett stängt rum är en mer passande aktivitet för kvinnor som inte är horor.

Sveriges favorithandelspartner Saudiarabien ska nu motvilligt skicka två kvinnor till sommarens olympiad. Qatar och Brunei har också sagt att de ska delta med kvinnor för första gången. Det är små, symboliska eftergifter för internationella påtryckningar, men det är ändå något att hurra lite över. Detta kan bli den första olympiaden med kvinnor från alla deltagarländer.

Jag förstod inte hur viktigt sport är för globala kvinnliga framsteg förrän jag lärde känna en fotbollsspelare från Iran och en kampsportkämpe i Afghanistan. Samhället och kulturen hade lärt dem att kvinnor är små, svaga och irrationella, att menstruationer gör dem extra dumma i huvudet och att alla viktiga beslut därför behöver fattas av män. Men med hjälp av progressiva fäder som uppmuntrade dem fick de uppleva hur det känns att kunna kontrollera sin egen kropp och att bli starkare. Det fick dem också att tänka den mest kontroversiella och samhällsomvälvande av alla tankar – att det kanske inte var så värst stor skillnad mellan män och kvinnor ändå? Kanske förtjänade de själva också en utbildning, och att bestämma själva vem de ville gifta sig med?

Där har vi det lite mer luriga svaret på exakt varför vissa länder är så angelägna om att inte kvinnor ska utöva någon form av sport. Sexassociationerna är egentligen sekundära. För en stor del av argumentationen bakom en segregerad samhällsstruktur faller samman när en kvinna tillåts demonstrera hela sin fysiska och mentala kraft inför sig själv och andra. Det kan påverka flera, som börjar ifrågasätta om att sitta stilla verkligen är det enda kvinnor duger till. Konservativa kulturer gör också helt rätt i att frukta kvinnors framsteg om de släpps verkligt lösa – inom alla områden. Amerikanska kvinnor får inte delta i strid ännu, men för första gången deltar i år fler kvinnliga än manliga atleter från USA i de olympiska spelen.

Min absoluta favorit i London är dock skytten Nur Suryani Mohamed Taibi från Malaysia. Hon är muslim och tävlar med täckt huvud och specialsydda byxor, eftersom hon är gravid i åttonde månaden. Inga problem, tycker hon, och hoppas bara att bebisen inte väljer att sparka just när hon ska skjuta.

Now we’re talking. Jag hoppas att hon blir mest fotograferad av alla.

Jenny Nordberg är journalist i New York. jenny.nordberg@svd.se