Efter en månad av misslyckanden rapporterade BP i söndags framgångar med att installera ett rör som suger upp oljan och leder den till fartyg på ytan.

Frågan är hur mycket olja som verkligen kan tas om hand av röret med en diameter på en decimeter.

– Jag har än så länge ingen aning, säger Kent Wells, BP:s vice vd, till Los Angeles Times .

Arbetet går långsamt – eftersom man måste undvika att för mycket saltvatten följer med i röret. Tillsammans med gaserna från oljan skapas isliknande kristaller som tidigare stoppat försöken med de två kupoler man försökt få på plats över läckan, skriver AP .

– Men nu vet man i alla fall att man klarar att jobba på det djupet och att tekniken fungerar, säger Jonas Fejes, marinbiolog och ansvarig för oljeskadegruppen på IVL Svenska miljöinstitutet.

Fejes säger att oljan och gasen som sugs upp kan avlasta de tre läckande hålen från tryck, och att planen är att de så småningom kan tätas med borrslam och cement.

– Men det kommer att ta flera månader. Man måste borra upp nya hål, snett in mot det gamla hålet, och trycka in avspärrningsventiler.

Nu har miljöarbetarna kring oljeläckan fått ett nya stora problem. Oljan har samlats i stora ansamlingar under ytan. En är 15 kilometer lång, 5 kilometer bred och 100 meter tjock och ligger 700 meter under ytan.

– Man har ingen kontroll över den här oljan överhuvudtaget. Den påverkas inte av dispergeringsmedel, som kan lösa upp den, eftersom det inte finns någon vågenergi på de här djupen, säger Jonas Fejes.

Oljan är på väg att sugas in en kraftig undervattensström, loop-strömmen, som går runt Floridas södra udde och fortsätter norrut längs östkusten.

– Det går inte att skjuta detta åt sidan som om ”det här är inget problem”, säger William Hogarth, vid Floridas marinvetenskapliga universitet.

– Det här är ett mycket känsligt område. Vi är oroliga för vad som händer i Florida Keys.

Och längs golfströmmen har forskare sedan några dagar tillbaka rapporterat flera kilometer långa undervattensbälten av olja som kan komma att kväva djur- och växtlivet för tiotals år framöver och leda till ”döda zoner”.

Problemet är tvåhövdat. Dels kan oljan förgifta fiskarna direkt, eftersom stora mängder syre sugs ut ur vattnet av de mikrober som äter olja. Kemikalier som ska göra att oljan blandas ut i vattnet fungerar också som mat för mikroberna, och påskyndar förbrukningen av syre ytterligare.

– Vi är oroliga för det, eftersom allting som lever på de djupen behöver syre, använder du upp allt syre påverkas de, säger Ralph Portier, professor i miljövetenskap vid universitetet i Louisiana.

Samtidigt driver oljan på ytan in över Alabamas, Louisanas och Mississippis stränder.

Dock inte i så stora mängder som tidigare befarats.

Miljövetare och ledare för fiskeri- och oljereningsindustrier, har luftat farhågor om de kemiska dispergeringsmedel som BP använder sig av. Det gör att oljan binds i vattnet och inte hamnar på ytan och driver in till land.

– Kosmetiskt ser det ut som om oljan är borta, säger Tom Manton, före detta vd vid International Oil Spill Control Corporation.

– Men oljan försvinner inte, den finfördelas i små droppar på botten eller på stranden. I många fall är kemikalierna mer förorenande än vad själva oljan är.

Minst 795 000 liter olja läcker ut i Mexikanska golfen varje dag sedan en månad tillbaka – men många forskare tror att siffran kan vara tio gånger högre.