Israt Moushumi Lindblom har fått graviditetsdiabetes. Hon promenerar varje dag för att hålla blodsockret på rätt nivå.
Foto: therese jahnson
En droppe klarrött blod tränger fram ur Israt Moushumi Lindbloms fingertopp.
– 6,9, läser hon när den lilla dosan på köksbordet, som mäter sockernivån i blodet, piper till. Det betyder att jag har lite mat i magen.
Förutom mat innehåller magen även en ny medlem i familjen Lindblom.
Redan tidigare i graviditeten bad Israt Moushumi Lindblom att få testa om hon hade graviditetsdiabetes med en så kallad glukosbelastning. Det innebär att den gravida dricker en sockerlösning på fastande mage för att se hur det påverkar blodsockret.
– På min mammas sida av släkten har alla diabetes typ 2. Det sade jag till barnmorskan men hon ville inte göra något test utan tyckte att de slumpmässigt tagna värdena såg så bra ut.
Flera månader senare visade ett av de slumpmässiga testen så höga nivåer att hon remitterades till specialistmödravården och fick där diagnosen graviditetsdiabetes. Sedan dess gäller ett strikt kostschema för att barnet ska må bra och inte gå upp för mycket i vikt.
Om Israt Moushumi Lindblom bott i Skåne hade hon, liksom alla gravida skånska kvinnor, automatiskt fått göra en glukosbelastning. Precis som i de flesta andra län får kvinnorna i Stockholm bara göra ett sådant test vid vissa riskfaktorer, i övrigt förlitar man sig på att mäta blodsockret ett antal gånger under graviditeten.
– Med de slumpmässiga metoder som Stockholm använder hittar man bara runt hälften av de drabbade. Jag tycker att man har övergett de man inte identifierar - både mammorna och barnen, säger Eva Anderberg, barnmorska i Skåne som i sin forskning följt upp effekterna av graviditetsdiabetes hos flera hundra kvinnor.
Enligt hennes studier får kvinnor med graviditetsdiabetes större barn, tvingas oftare göra kejsarsnitt och har fler tidiga förlossningar med mer neonatalvård som följd.
SvD har undersökt hur hanteringen av graviditetsdiabetes ser ut i Stockholmsområdet, Västra Götaland och Skåneregionen.
13,4
procent av alla gravida testades med glukosbelastning 2010
Förutom att det bara är Skåne som screenar alla kvinnor med hjälp av glukosbelastning är även gränsvärdena för vad som kallas graviditetsdiabetes olika.
Diagnosgränsen vid en glukosbelastning är 10,0 millimol per liter i Skåne och Västra Götaland – i Stockholm krävs att blodsockernivån når upp till 12,2 millimol per liter. Först då överförs kvinnan till specialistmödravården.
– Egentligen vill vi sänka gränsen ytterligare - till 8,6 - eftersom även de kvinnorna har sämre utfall. Om vi tar hand om de här kvinnorna nu betyder det minskande kostnader för vården men Socialstyrelsen har inte vågat sätta ned foten, säger Eva Anderberg.
Forskarna Margareta Persson, Anna Winkvist och Ingrid Mogren gjorde för några år sedan en riksomfattande studie som visade på stora skillnader i vården av graviditetsdiabetiker. De riktade redan då skarp kritik mot att Socialstyrelsen inte dragit upp några enhetliga riktlinjer.
– På ett annat håll i landet än Stockholm hade man fått diagnosen och en helt annan uppföljning både under graviditeten och efteråt, säger Margareta Persson.
Hon pekar på att 50 procent av de kvinnor som haft graviditetsdiabetes utvecklar manifest diabetes inom fem till tio år.
- Man ska också komma ihåg att det är unga kvinnor som drabbas, att följa upp dem kan ge stora hälsovinster.
På Socialstyrelsen är frågan uppe på bordet och inom kort kan det bli aktuellt att fatta beslut om det ska införas en så kallad nationell medicinsk indikation som stöd för vilka beslut sjukvården ska fatta.
– Man är medveten om att problemet att praxis skiljer sig åt i landet, säger Linda Swirtun, tillförordnad chef på enheten för nationella riktlinjer.
Vid senaste kontrollen var Israt Moushumi Lindblom foster något större än det borde vara, vilket eventuellt kan bero på att blodsockret varit för högt.
Hennes första känsla när hon fick diagnosen graviditetsdiabetes var dåligt samvete.
– Jag borde ha insisterat mer på att få en glukosbelastning. Samtidigt litade jag ju på dem och såg att mätningarna de gjorde stämde, säger Israt Moushumi Lindblom som själv läser en master i medicinteknik på KTH.
Hon är kritisk till att gravida i Stockholm inte får samma behandling som i Skåne.
– Alla borde få göra sockerbelastning på en gång så att inte bebisen hinner växa till sig.
Källa: Socialstyrelsen










