Statistiken visar att antibiotikaanvändningen ökade i Sverige för tredje året i rad i fjol. I genomsnitt fick var fjärde svensk minst en antibiotikakur. Bland barnen var förbrukningen ännu högre, 35 procent fick bakteriedödande läkemedel, ofta mot infektioner i luftvägarna.

- Den siffran tycker vi är ganska hög, säger Gunilla Skoog, apotekare i Strama som arbetar mot ökad antibiotikaresistens.

Användningen varierar över landet. Minst antibiotika fick barnen i Jämtland och Norrbotten medan Skåne, Blekinge, Kronoberg, Halland, Värmland, Västmanland och Stockholm toppar.

Orsaken till uppgången är inte klar, men läkarnas vilja att tillgodose föräldrarnas krav spelar troligen in. Det kan vara lätt att tro att barnet blir friskt snabbare bara det får antibiotika.

- I själva verket är det många gånger onödigt att sätta in läkemedel vid luftvägsinfektioner eller bihåleinflammationer, till exempel, för det hjälper bara marginellt eller inte alls, säger Johan Struwe, överläkare vid Strama.

På 1990-talet riktades särskilda informationskampanjer till föräldrar om vikten av att använda antibiotika med försiktighet, men dagens föräldrar har inte alltid nåtts av samma budskap.

- Vi ska ta upp det där igen, och informera både vid mödravårdscentraler och barnavårdscentraler, säger Gunilla Skoog.

Antibiotika driver på utvecklingen mot fler läkemedelståliga, resistenta bakterier som kan ge mycket svårbehandlade infektioner. Sådana infektioner ökar i Sverige och superbakterierna sprids både i samhället och i sjukhusmiljö.

- Personligen anser jag att antibiotikaresistensen är det största hotet mot oss för närvarande. Det är oerhört viktigt både för oss och för våra barn att vi tar tag i problemet, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.