Sonen Harry-Lo på mamma Annelies axlar döptes inte i någon kyrka. Ceremonin hölls i en teater som Annelies föräldrar byggt.

Trädplantering istället för att hälla vatten på huvudet

Annelie och Johan Strindberg hade en namngivningsceremoni för sin son Harry-Lo. De ville fira att han kommit till världen utan att välja vilken religion han skulle tillhöra.

– Det var ett tillfälle att välkomna honom, säger Annelie Strindberg.

Annelie och Johan Strindberg vigdes i kyrkan av en präst som de kände sedan tidigare. Men att döpa sin son där tyckte de inte kändes rätt. Däremot ville de göra något speciellt för honom. Ceremonin med efterföljande konsert hölls i den teater som Annelies föräldrar byggt utanför Harpsund i Sörmland. Musiken stod de delvis själva för eftersom de båda jobbar som musiker.

Officiant fick Johan Strindbergs norska onkel vara. Han är med i norska Humanisterna och ställer ofta upp som officiant vid borgerliga konfirmationer och namngivningsceremonier i Norge.

– Det var så stort att ha fått ett barn att vi absolut ville uppmärksamma och fira det på något sätt, säger Johan Strindberg.

På många sätt liknade deras namngivningsceremoni ett dop. Olika personer i Harry-Los närhet höll tal och hans faddrar presenterades. I stället för att hälla vatten på Harry-Los huvud planterades ett träd i trädgården som han kan se växa.

– Bland våra vänner är det allt fler som väljer det i stället för dop, men vi var ändå de enda i vår föräldragrupp, säger Johan Strindberg.

Muslimska familjen Yusuf och Fatim Muslim namngav sina barn Maryam och Musa enligt sedan aqiqah, barnens hår rakas av och djur slaktas.

Skänkte barnhårets vikt i guld till välgörenhet

Fatim och Yusuf Muslim firade att deras barn Maryam och Musa kom till världen med den muslimska seden aqiqah, ett slags namngivningsceremoni som ser olika ut i olika muslimska traditioner och länder. Den genomförs vanligtvis på sjunde dagen efter födseln och är den ceremoni då barnet får sitt namn inför sin omgivning och Gud. Paret rakade barnets huvud och skänkte sedan hårets vikt i guld som välgörenhet till fattiga.

– Aqiqah betyder att skära. Genom att man rakar bort håret tar man bort det onda. Då skyddas barnet av Gud, säger Yusuf Muslim.

I samband med ceremonin slaktas enligt gammal sed också djur, två för pojkar och ett för flickor – en tradition som somliga fortsätter, andra inte. En del av köttet äts av familjen, en andra del av släkten och en tredje ska skänkas till fattiga. Bland svenska muslimer är det vanligt att man i stället skickar pengar till släktingar i något annat land för att djuren ska slaktas där och gå till fattiga.

– Välgörenhet är en stor del av vår religion. Vi lät slakta djuren i Indien där Yusufs pappas lärare driver en skola för föräldralösa; två getter för Musas aqiqah och ett stort oxdjur för Maryams aqiqah, säger Fatim Muslim.

Ceremonin hade de hemma i Uppsala där de bodde förut tillsammans med sina familjer.

– Om man slaktar själv så bjuder man in folk på mat, men annars brukar man bara bjuda de närmaste släktingarna, säger Yusuf Muslim.

Enligt Fatim och Yusuf Muslim är aqiqah både en religiös rit och en tradition som även många icke-praktiserande muslimer genomför.

– Det hör till kulturen så de flesta muslimer gör det. Men alla gör det inte på den sjunde dagen, säger Yusuf Muslim.

LÄS ÄVEN: Så tågade Estelle in i Sveriges historia

SE ÄVEN: Första porträttbilden på Estelle