Köttkonsumtion är väldigt miljöbelastande, en rad vetenskapliga studier bekräftar det, kommenterar Annika Carlsson-Kanyama, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, de nya rönen.
Trots det ökar alltså köttätandet i Sverige enligt siffror från Jordbruksverket. 1990 åt en svensk i genomsnitt knappt 27 kilo köttvaror om året. Femton år senare var motsvarande siffra 43 kilo enligt preliminära beräkningar.
Veganrörelsen har diskuterat miljöaspekten i tio års tid. Det är en diskussion som förts i en liten krets, men det är ett faktum att köttkonsumtionen globalt sett bidrar till väldligt omfattande miljöförstöring. Att äta vegetariskt är ett väldigt relevant alternativ för den som exempelvis vill minska utsläppet av klimatgaser, säger Annika Carlsson-Kanyama, som deltagit i arbetet med FN:s senaste klimatrapport.
Enligt henne står maten för mer än en fjärdedel av de svenska hushållens koldioxidprofil, animaliekonsumtion står för en betydande del.
Det är därför jätteviktigt att vi förändrar våra matvanor eftersom de står för en så stor del av vår miljöbelastning.
Studien, som finns beskriven i den populärvetenskapliga tidningen New Scientist, är gjord av ett japanskt forskarlag på National Institute of Livestock and Grassland Science, som har mätt klimatpåverkan vid nötköttsproduktion. Förutom att uppskatta köttets påverkan på växthuseffekten tittade man även på andra följder; försurning av vatten, övergödning och energiåtgång.
Resultatet är nedslående. För varje kilo producerat kött skapas växthusgaser motsvarande 36,4 kilo koldioxid. Därutöver släpps stora mängder gödningsmedel ut samtidigt som stora mängde energi krävs. Totalt motsvarar det utsläppen från 25 mils bilåkning och 20 dagars oavbrutet användande av en 100-wattslampa.
Den största delen av växthusgaserna är metangas som kommer från kornas matsmältning. Beräkningen, som gjorts efter japanska förhållanden, inkluderar inte transporter.
Enligt en svensk studie minskar utsläppen kraftigt för den som äter ekologiskt kött, som är uppfött på gräs snarare än kraftfoder. De djuren släpper ut 40 procent mindre växthusgaser och gör av med 85 procent mindre energi än de som föds upp på vanligt sätt.
Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har nu fått upp ögonen för miljöaspekterna kring matkonsumtionen, inte minst på grund av det ökande köttätandet. Myndigheterna inledde ett samarbete i juni för att utarbeta nya rekommendationer för vårt ätande, med hänsyn till miljön och den ökade köttkonsumtionen. Arbetet inleds på allvar i höst.
– Vi hoppas att de nya kostråden ska vara färdiga i början av nästa år. Råden kommer att ta hänsyn till hur man ska välja mat för att den ska vara mer miljömässig. Eventuellt blir det även en rekommendation att äta mindre nötkött på grund av den konstaterade inverkan på miljön, säger Annika Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.
Åke Rutegård, vd för Kött och Charkföretagen, som är branschorganisationen för svenska företag inom köttindustrin, har ännu ingen synpunkt på hur köttproduktionen i Sverige påverkar miljön. Rutegård menar att en minskning av köttproduktionen i Sverige inte är någon lösning. Det skulle istället leda till att konsumenterna äter utländskt kött.
– Vi håller på och sätta oss in i miljöaspekten, som är komplex. Klart är att det finns positiva sidor miljömässigt med köttproduktionen, bland annat hålls landskapet öppet på grund av spannmålen som odlas till djuren.
Det finns inga planer från den svenska regeringen på åtgärder för att minska köttproduktionen.
– Vi har redan generella skatteregler för handelsgödsel som gör köttproduktionen mer dyrbar, säger jodbruksminister Eskil Erlandsson (c).
