Det var inte sälpest som orsakade säldöden på den danska ön Anholt under försommaren. Men sjukdomen började på samma plats och knubbsälarna hade samma symtom som under epidemierna 1988 och 2002. Även i år flöt smittade sälar högt i vattnet och hade svår hosta. I obduktionen hittades, precis som förra gången, bubblor och ärr kring lungorna.
– Sedan visade det sig att även immuna sälar som överlevde den förra epidemin drabbades. Då förstod vi att det handlade om en helt ny sjukdom som inte alls är släkt med sälpesten, förklarar marinbiologen Kristin Johansson.
Har ett djur smittats av sälpest eller det så kallade PDV-viruset är det omöjligt att insjukna igen. Därför har bärare funnits ända sedan den första kända epidemin 1988.

I svenska vatten har döda knubbsälar påträffats längs hela västkusten från Landskrona i söder till Tanum i norra Bohuslän. Flest sjuka djur har hittats i Varberg och Båstad. Forskare tror att gråsälen, som själv inte drabbas av sjukdomen, smittat knubbsälen.
– Gråsälen är immun bärare och vi vet att de levt i närheten av knubbsäl på ön Anholt, säger hon.

Det virus som drabbat sälarna är okänt, vilket gör att det är svårt att veta något om riskerna. Hittills har ingen annan djurart eller människa smittats.
– Men det innebär inte att vi vet om eller hur sjukdomen sprider sig. Man ska därför inte gå fram till ilandflutna sälar eller ha lösspringande hundar som kan nosa på döda eller sjuka djur.
Under året har även fler döda tumlare än vanligt hittats, men forskarna vet inte om det har något samband med den stigande säldöden.
– Ökningen kan också bero på att fler uppmärksammar avlidna tumlare när säldöden ökat, säger Kristin Johansson.
Just nu arbetar engelska forskare och patologer vid Natur- historiska riksmuseet för att undersöka det nya viruset.