För stora delar av befolkningen har folkhälsan ökat de senaste åren: vi lever längre, är mindre sjukskrivna och arbetslösa, har bättre ekonomi och mår även lite bättre psykiskt.

Undantaget är dock ungdomarna och de unga vuxna. Andelen fattiga bland dem i åldern 20–29 år har nästan fördubblats sedan början av 1990-talet och mer än var femte av de yngsta lever i dag under det som räknas som fattigdomsgräns.

– Vi ser också en trend mot allt senare etablering. Det dröjer längre innan unga får arbete och bostad samtidigt som den psykiska ohälsan och fattigdomen ökar. Vi kan notera att allt pekar åt samma håll, men sambanden måste studeras vidare, säger Danuta Biterman, projektledare för Socialstyrelsens rapport Folkhälsa och sociala förhållanden.

Psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest ökar även hos unga män, men mest hos unga kvinnor. Nästan var tredje kvinna i åldern 16–24 år lider i dag av besvären, nära en fördubbling jämfört med tio år tidigare.

Även självmordsförsöken har ökat i dessa åldergrupper.

Totalt sett har dock folkhälsan förbättrats och medellivslängden ökat till 83 år för kvinnor och 79 år för män (år 2006).

Det beror främst på minskad dödlighet i kranskärlsjukdomar och i andningsorganen.

– Det är jätteroligt att vi ser effekterna av att rökningen minskat, säger Danuta Biterman.

Samtidigt är det fler som vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning och även dör av alkoholrelaterade orsaker.

Levnadsförhållanden har förbättrats för de allra flesta grupper med fler i arbete och färre fattiga.

Men skillnaderna består. Det är dubbelt så hög arbetslöshet bland unga än övriga befolkningen, flera arbetslösa kvinnor än män och fortfarande är arbetslösheten 2,5 gånger högre bland invandare än bland personer som är födda i Sverige och vars föräldrar också är det.

18 739 kronor för gifta med två barn.

Källa: SCB.