- Det är inte bra. En jämnare könsbalans skulle skapa bättre förutsättningar att lösa problemen, säger Eva Nikell på Jämo.

I regeringskansliets jämställdhetsplan står att en jämn könsfördelning ska finnas ”inom alla arbeten och inom alla kategorier av medarbetare”. Ändå är alltså bara var tionde anställd man på den enhet som arbetar med att samordna regeringens jämställdhetspolitik och fördela bidrag till jämställdhetsprojekt.

- Det är inte bra eftersom det är viktigt med en jämn könsbalans för att visa att man menar allvar med de här frågorna, säger Eva Nikell presschef på jämställdhetsombudsmannen (Jämo), till TT.

Samtidigt har övriga enheter på näringsdepartementet en betydligt jämnare könsfördelning.

På alla enheter, utom just jämställdhetsenheten, ligger andelen kvinnor mellan 40 och 60 procent av de anställda.

Ett av målen för regeringens jämställdhetspolitik är en rättvis fördelning av makt och inflytande mellan män och kvinnor. Jens Orback, jämställdhetsminister och ytterst ansvarig för enhetens verksamhet, medger att det är ett problem att inte fler män inkluderats i jämställdhetsarbetet på regeringskansliet.

Men han hävdar att det inte gått att undvika eftersom det inte fanns tillräckligt många kompetenta män när de flesta av tjänsterna utlystes.

TT: Om ni inte kan uppnå en jämnare könsfördelning på egna departement och enheter, hur ska ni lyckas med det i övriga samhället?

- Om vi tittar på vad vi gjort inom staten har vi lyckats bra tycker jag. Vi har nått de mål vi satt upp, att ha en jämn fördelning i styrelser. Vad gäller just jämställdhetsenheten finns det en skillnad här, eftersom man kan välja nya styrelser men inte avskeda personal. Men även på jämställdhetsområdet bör det finnas en jämnare könsfördelning, säger Jens Orback.

Eva Nikell förklarar också kvinnodominansen på enheten med att det finns en bristande på kompetens bland män.

- Att män inte är kvalificerade är i sig ett jämställdhetsproblem, säger hon.