År efter år gick snacket på svenska drogforum på nätet om Salvia divinorum. För två veckor sedan förbjöds växtdrogen – och nu försöker Folkhälsoinstitutet stoppa nästa storsäljare.
En femsekunders google-sökning, några minuter på någon av de internetnätbutiker som sökmotorn hittar och fyra dagar senare dimper ett diskret vadderat kuvert ner hemma i brevlådan. Svårare än så är det inte att mot postförskott kunna köpa ett rus med hallucinogena eller starkt uppiggande droger.
Fram till för två veckor sedan var den drog som kallas ”naturens LSD”, extrakt av växten Salvia divinorum, en av storsäljarna. Växten är klassad som ren narkotika i flera länder, bland annat i Australien och Danmark.
Sedan den 1 april i år är drogen klassad som hälsofarligt preparat i Sverige och det är olagligt att sälja den på den öppna marknaden. Redan år 2001 rapporterade SKL, Statens kriminaltekniska
laboratorium, till Folkhälsoinstitutet att det hallucinogena preparatet hade nått Sverige. Året därefter började drogen diskuteras på de svenska internetforum som frekventeras av personer som är nyfikna på droger. ”Nu när Salvia har börjat uppmärksammas kommer det säkert inte att dröja länge förrän även den blir olaglig”, skriver signaturen Alofa.
Men det dröjde alltså ytterligare fyra år innan drogen förbjöds.
På kriminologen Sara Ullmans visitkort står det utredare men i praktiken fungerar hon som Folkhälsoinstitutets egen knarkspanare. På chattrum, digitala diskussionsforum och via utbudet på drogbutikerna på internet följer hon noga vad som är på gång i den svenska handeln med ”lagligt knark”.
Därifrån rapporterar hon aktuella trender och tillgångar på substanser som hallucinogena svampar och så kallade designer drugs, droger vars kemiska sammansättning manipulerats för att gäcka olika länders narkotikalagstiftning.
Tillsammans med kollegan Bertil Pettersson är hon navet i de svenska myndigheternas ansträngningar att hålla undan för preparaten.
Det är Folkhälsoinstitutet som, i samarbete med andra myndigheter, ser till att listan över förbjudna varor hålls ajour. När tillräckligt många indikationer tyder på att ett preparat är vanligt och att det används som en drog börjar den långa processen mot ett förbud, som i förlängningen kan leda till narkotikaklassning.
Inför förbudet av Salvia divinorum kunde Sara Ullman från sin dator se hur hennes arbete fick effekt. De svenska nätbutiker som i flera år haft den hallucinogena drogen Salvia divinorum som storsäljare hade plötsligt rea.
– De försöker göra sig av med sina lager just innan förbudet träder i kraft. De här säljarna har bra koll på vad vi gör här och är noga med att följa lagen, säger Sara Ullman.
Med Salvia divinorum borta från den svenska marknaden ersätts det omedelbart av andra preparat som ännu inte är klassade. Utredarna på Folkhälsoinstitutet har i dag fyra ämnen som de förbereder att rekommendera att regeringen för upp på listan.
– Det här är ett evighetsarbete, säger Bertil Pettersson.
JOSEF EL MAHDI
ANNIKA ENGSTRÖM
Ojämn kamp mot droghandlare
Fakta
• Ett tiotal svenska myndigheter, från Tullverket till polisens rikskrim samarbetar inom NADiS, Nätverket för den aktuella drogsituationen
i Sverige. När någon av dessa får signaler om att en ny drog etablerat sig i Sverige kan ett förbud börja utredas.
• Rapporterna kan handla om beslag av tidigare okända preparat i tullen, om underrättelser som polisen samlar in eller om att en rättsmedicinsk undersökning av en kropp finner substanser i blodet som inte finns listade.
• I stället för att gå den långa vägen via riksdagsbeslut och ändra i narkotikalagen
används den särskilda listan med hälsofarliga varor som ”genväg” till förbud.
• Inom EU utbyter medlemsländernas antidrogmyndigheter så kallade tidiga
varningar med
varandra om droger som etablerar sig men
som inte är reglerade
i lag.
• Folkhälsoinstitutets utredare har regeringens uppdrag att fungera som spindlar
i nätet för den svenska processen. Genom egen underättelse-
inhämtning och rapporter från exempelvis polisen och sjukvården rankas de preparat som övervakas efter tre kriterier: förekomst,
farlighet och kommersiell spridning.
• Kemister undersöker vilka som är de verksamma substanserna i ämnet för att se om det är dessa eller
exempelvis en hel planta och dess frön som ska förbjudas att handla med.
• Ett underlag lämnas av Folkhälsoinstitutet till regeringen, som bollar frågan med
EU-kommissionen
för att se om ett
förbud skulle inne-bära någon form av handelshinder.
Om ämnet säljs som läkemedel i något
av länderna kan en kriminalisering fördröjas i flera år.
• Folkhälsoinstitutet lämnar till sist ett slutligt underlag till regeringen, med beskrivning av
ämnet, dess verkan, spridning och
kemiska samman-
sättning.
• Regeringen beslutar att lägga till ämnet på listan över hälsofarliga ämnen. Allt som allt tar processen från ett halvår till flera års tid.
