Det hävdar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
Kriget har fått det svenska försvaret att bli mer likt det i andra krigförande länder. Stora insater görs för att kontrollera vad medierna rapporterar om. Om intresset varit stort hade den kontrollen satts ur spel, menar Agrell.
Liksom militären i andra krigförande länder har Försvarsmakten blivit mån om att krigsinsatsen beskrivs som framgångsrik och lyckad.
- Det blir viktigare och viktigare att skapa en positiv bild av insatsen och de resultat som man uppnår. För den bilden påverkar stödet hos den allmänna opinionen. Förlorar man det stödet försvinner också det politiska stödet för insatsen, säger han.
- Den bilden är skör och kan krackelera väldigt snabbt. Gör den väl det tar andra mediala krafter över. Och dem står sig alla myndigheter, inklusive försvaret, ganska slätt emot.
Agrell förvånas över hur framgångsrikt försvaret har varit i att styra bilden. Han ser det som en förklaring till att kritik av kriget från politiskt håll är ovanlig.
- Det som framför allt bidrar till det är att kriget är väldigt långt borta. Bilden av kriget är så starkt styrd och selektiv. Bakom det här finns ett ganska stort ointresse. Afghanstianfrågan är inte stor i Sverige, men har potential att bli det om till exempel väldigt negativa förhållanden om insatsen börjar rapporteras.
Försvarets informationsdirektör Erik Lagersten håller inte med Wilhelm Agrell om att försvarets informationstjänst försöker ge en positiv bild av insatsen.
- Vi redovisar både det som är mindre klädsamt och framgångsfaktorer i Afghanistan. Det finns ingen målsättning om att beskriva insatsen på det ena eller andra sättet, säger han.
- Det vi säger är att vi ska vara proaktiva, att så långt som möjligt vara först med att berätta vad som har hänt.
Att vara snabb gör det mer sannolikt att försvarets bild dominerar.
- Det minskar alternativa tolkningar av vad som har hänt. Vi redovisar faktauppgifter och hoppas att man ska förhålla sig till dem.
Lagersten avvisar ändå Agrells påstående om att ett lågt intresse skulle gynna försvaret och efterlyser mer medieuppmärksamhet. Rollen som ensam rapportör öppnar för kritik, menar han.
- Man lämnar alldeles för mycket rapportering åt till exempel Försvarsmakten. Det innebär att vi får kritik ibland för att vår information inte är rättvisande.
Han menar att försvaret inte bedriver opinionsbildning för att påverka åt vilket håll politikerna ska fatta ett beslut, men när ett beslut har fattats kan det vara aktuellt.
- Jag skulle inte kalla det opinionsbildning, utan så bred information som möjligt i syfte att stödja beslutet.
Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman är nöjd med den information försvaret ger, men känner igen sig i en del av vad Agrell beskriver.
- Det finns alltid en tendens att man framställer saker och ting hoppfullt. Den tendensen finns nog inte bara hos våra myndigheter utan även hos oss politiker, är jag rädd, säger han.
