Sedan 2002 har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit prover i fyra jordbruksbäckar i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne.
Dessutom specialbevakar man sedan en längre tid Skivarpsån
i södra Skåne och Vege å som rinner ut i Skälderviken.
Vattendrag med gigantiska avrinningsområden genom åkermark.
I alla provområden undersöks också grundvattnet.

När man nu för fjärde året kartlagt läckage av bekämpningsmedel från jordbruksmark sticker följande ut:
• Antalet bekämpningsmedel som kan spåras har ökat. Under 2005 hittades sammanlagt 57 substanser i jordbruksbäckarna. Inte ett enda prov var rent förra året. Alla prover från bäckar innehöll minst två jordbruksgifter, och i hälften av proverna spårades minst 13 substanser.
• Fler än 20 bekämpningsmedel överskred vid ett eller flera prov den gräns när vattnet kan skada vattenlevande djur och växter. Året innan var antalet 13. Skåne har högst andel prov som överskrider riktvärdet.
– En mycket oroande trend. Det handlar om att naturen
laddas med en cocktail av gifter som vi inte har grepp över och som på sikt hotar människan och hela ekosystemet, säger Lars Kristoferson, generalsekreterare för svenska Världsnaturfonden, WWF.

Belastningen på bäckar och åar
i jordbruksområden är nu så kraftig att vattnet oftast inte kan drickas av människan. Gränsvärdet för bekämpningsmedel när vattnet klassas som otjänligt är 0,1 mikrogram. Antalet fynd
i Skåne över den gränsen var mellan 27 och 73 per månad.
Naturvårdsverkets Kersti Linderholm anser dock inte att
ökningen automatiskt innebär att människor löper större risker än förut:
– För det första blir vi bättre och bättre på att förfina analyserna vilket är en förklaring till att fler ämnen än tidigare kan spåras. För det andra är det fortfarande de som direkt hanterar medlen som utsätts för verkliga risker, säger hon.

Men Världsnaturfondens Lars Kristoferson gör inte samma riskbedömning:
– Alla gifter i miljön når oss via maten så småningom. Och vi vet inget om vad de gifter som spåras i dag har för följder på 50 års sikt. Vi riskerar att göra om samma misstag som med DDT.
Liksom tidigare var ogräsgifterna bentazon och glyfosat, det senare mera känt under namnet Roundup, de substanser som oftast överskred gränsen.
Även i grundvattnet hittades rester från olika bekämpningsmedel i alla undersökta områden, flera av dem från preparat som inte längre får användas i Sverige. Det här tyder på läckage från en långvarig förorening någonstans i närområdet, enligt Naturvårdsverket:

Men det är inte bara gamla synder som skvalpar i provrören. Två gånger spårades också det flitigt använda glyfosat i grundvattnet.
I bottenleran i bäckarna och åarna hittades höga halter av
bekämpningsmedel. Ett slamprov hade så hög halt av glyfosat som 400 mikrogram per kilo.
Dessutom spär nederbörden på spridningen.
I samtliga prover av regnvatten spårades minst tolv olika gifter varav tre i så hög halt att vattnet bedöms skadligt för djur och växter.

Naturvårdsverkets hållning är att de hittills konstaterade förekomsterna av bekämpningsmedel i miljön inte är av den omfattningen att de utgör ett stort generellt miljöhot. Men att det ändå finns all anledning att försöka minska den oavsiktliga spridningen av bekämpningsmedel.

Maja-Lena Rådelius
nyheter@svd.se