Som framgick i SvD i går sker stora reduceringar i försvarets förband, jämfört med förra årets riksdagbeslut. Hälften av arméns och flygvapnets insatsförband graderas ner till ”resursförband”. På dessa läggs inga krav på beredskap. De ska inte kunna sättas in som förband.
– Har svenska folket fått det försvar riksdagen beslutat eller inte? Har någon ändrat på de förutsättningar som riksdagen givit? frågade försvarsutskottets ordförande Eskil Erlandsson vid ett seminarium om försvarets framtid som Krigsvetenskapsakademien höll i går i riksdagen.

Han fick inget svar och vill nu ha en revision. Moderaternas försvarspolitiker Ola Sundell vill inte vänta så länge utan kräver en snabb utfrågning.
Försvarsminister Leni Björklund säger att det inte är någon smygbantning. Men hon bekräftar att regeringen inte ställer några beredskapskrav på förbanden, det vore fel att ”skapa fler dyra insatsförband än Sverige behöver”.
Överbefälhavaren Håkan Syrén har en
annan syn.
– Resursförbanden överensstämmer vad gäller målsättning med insatsförbanden. De är
kaderbemannade, de finns med
i materielplanen men de är inte lika tydligt beredskapssatta.
Beredskapen för de förbanden är ett år eller längre.

Men regeringen säger att de inte ska fungera som förband?
– Då säger jag att för att långsiktigt och uthålligt ha insatsförband ute, så krävs resursförband som är organiserade som jag säger.

Då finns det olika uppfattningar?
– Ja, det gör det, svarar ÖB.
Försvarsmaktens hemsida påstod i går att ändringen ”är ett sätt att höja effekten av den insatsförmåga riksdagen har beslutat”.
– Det är upp till ÖB att bevisa. Vi beslutade om åtta armébataljoner och vi tyckte att det var
i minsta laget för att klara de internationella insatserna. Nu blir det bara fyra, säger Eskil Erlandsson.