Står journalister över lagen? Nej, anser Malmö tingsrätt, som nyligen fällde chefredaktören, en nyhetschef och en reporter vid Expressen för vapenbrott. En rimlig dom, om än inte självklar.

Det var i oktober 2010 som Expressen köpte en insmugglad pistol i Malmö. Detta för att visa hur lätt det var att köpa vapen i landets tredje stad. Samma höst hade Malmö drabbats av upp- repade skottlossningar på öppen gata – flera med dödlig utgång.

Företrädare för medierna har stormat mot tingsrättsdomen och målat ut den som ett hot mot den fria journalistiken. ”SVT fördömer domen”, lät det exempelvis i ett pressmeddelande från public service-TV.

”Uppsåtet” med pistolköpet var journalistiskt. Men i vapenlagen handlar uppsåt om själva innehavet – inte syftet med innehavet. Ett vapenbrott alltså, sade tingsrätten, som sedan vägde detta mot yttrandefriheten för journalister. Tingsrätten landade i en fällande dom, men med lägsta möjliga straff. Expressen har överklagat till hovrätten, som förstås kan vända på steken.

Utan tvekan är den fria journalistiken viktig i ett öppet och demokratiskt samhälle. Men det är också den fria politiska opinions- bildningen, eller det fria före- ningslivet. Så, om Expressen skulle stå över lagen, varför inte en människorättsorganisation eller en förening för anhöriga till offer för vapenvåld som köper vapen i samma allmännyttiga syfte?

Jag undrar om inte medierna skulle kunna finna inspiration till en nyanserad hållning i det som kallas civil olydnad. Med det menas en handling som har ett politiskt syfte, bryter mot lagen, sker utan våld samt att den som handlar gör det öppet och är beredd att ta sitt straff.

I en demokrati finns grundlagsskyddade möjligheter att påverka inom lagens ramar, så utrymmet för civil olydnad måste anses vara litet. Men det utesluter inte behovet av ”säkerhetsventil”. Samhället i vidare mening kan acceptera att en enskild bryter mot lagen av samvetsskäl. Men staten kan inte göra det. Domstolarna ska följa lagen. Så oavsett respektabla motiv får den enskilde ta sitt straff.

Byt ut politiska motiv mot journalistiska så har vi en formel som borde fungera även för medierna. Som trogen läsare av kvällstidningarna satte jag stort värde på vapengranskningen. Däremot tycker jag att Expressens hållning nu snarare borde vara: Vapenköpet var journalistiskt motiverat. Det stred eventuellt mot lagen, men vi utövade inget våld mot person eller egendom. Allt skedde öppet – och vi är beredda att ta vårt straff.

Detta handlar inte om att inskränka mediernas självreglering, utan snarare om att inte utvidga den till en generell rätt att stå över lagarna.

Journalister påminner ibland om en annan kår som också har grundlagsskydd, egna etiska regler och hög grad av självkontroll – advokaterna. Överlag mycket kompetenta och drivna av goda motiv. Men inte alltid benägna att se på sig själva kritiskt utifrån.

Gunnar Strömmer är jurist. gunnar.strommer@svd.se