– Det är bottendåligt. Nu öppnas dammluckorna för fildelarjakten. Det som ska vara polisens arbete lägger man nu ut på de privata skiv- och filmbolagen, säger Christian Engström, vice ordförande i Piratpartiet.
I dag är det bara polis och åklagare som kan tvinga internetleverantörer att lämna ut uppgifter om vilka personer som står bakom datorernas ip-adresser. Men enligt lagförslaget, som justitiedepartementet i går skickade på remiss till lagrådet, ska nu även rättighetsinnehavare få begära ut dessa uppgifter.
Begäran ska lämnas till domstol och rättighetsinnehavarna – i praktiken främst film- och skivbolag – ska kunna använda uppgifterna för att driva civilrättsliga processer mot fildelarna. För att domstolen ska godkänna begäran krävs det dock att det finns sannolika skäl för att ett intrång i upphovsrätten har begåtts.
– Så här är det redan i USA. Där har bolagen satt i system att skicka ut massbrev där de hotar med rättegångar som kommer kosta fildelarna massor oavsett om de vinner eller förlorar, säger Christian Engström.
Ska personer som laddar ner musik och film vara oroliga nu?
– Ja, om det blir så illa att riksdagen antar den här lagen finns det nog anledning att oroa sig. Men det återstår att se hur aggressiva film- och skivbolagen kommer vara.
På Antipiratbyrån, som företräder en rad rättighetsägare, välkomnas lagförslaget som är tänkt att klubbas igenom i riksdagen i april nästa år.
– Vi tycker det är jättepositivt att det äntligen kommer. Det här ger rättighetshavarna helt nya möjligheter att antingen varna fildelare eller gå hela vägen i en skadeståndsprocess, säger Sara Lindbäck, jurist på Antipiratbyrån.
Kommer det här leda till att ni kommer driva en massa processer mot fildelare i domstol?
– Eftersom den här möjligheten inte har funnits tidigare så är det självklart att det blir en ökning. Men hur många processer det blir är det alldeles för tidigt att uttala sig om.
Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv från 2004. Direktivet säger att ländernas telefonbolag och internetleverantörer ska vara behjälpliga med information om vem som står bakom en viss ip-adress, när det misstänks att adressen har använts vid ett brott mot upphovsrätten.
En dom i EG-domstolen den 29 januari i år slog fast att länderna har all rätt – men inte skyldighet – att införa direktivet, enligt Jan Rosén, professor i juridik vid Stockholms universitet.
– Domstolen sade att direktivet visserligen innebär ett intrång i den personliga integriteten. Men det är inte ett så stort intrång att länderna inte kan införa de här reglerna, säger Rosén.
Piratpartiet och Antipiratbyrån har dock gjort olika tolkningar av vad domen innebär.
– EG-domstolen har i en dom tydligt sagt att det är upp till de enskilda länderna att införa den här typen av fildelarjakt. Det är svagt av Reinfeldts regering att gömma sig bakom det här direktivet, säger Christian Engström på Piratpartiet.
Sara Lindbäck på Antipiratbyrån:
– EG-domstolen har sagt att direktivet måste införas. Det ska finnas ett effektivt skydd för upphovsrätten och det kan man knappast säga att Sverige har i dag med miljontals intrång.
SvD.se har förgäves sökt företrädare för fildelningssajten Pirate bay utan resultat.
Tipsa andra
Inrikes | Mest lästa
- Man ihjälskjuten i Sollentuna
- "DO sårar vårt rättsmedvetande"
- Stupade svenskar på väg hem
- Fick kejsarsnitt utan bedövning
- Bråk när Nationaldemokrater kom till Värmdö gymnasium
- Intensiv nätdebatt om köttklistret
- Fem skräckfilmer som heter duga
- Telefonstorm efter snökaoset
- Lars Ohly chattade med SvD.se:s läsare om Afghanistan
- Konsumenterna luras






































