En tidigare studie av samma forskarteam i Lund visade att man kunde särskilja personer som hade gjort självmordsförsök från andra med depressioner genom att de hade kraftigt förhöjda halter av immunämnet IL6 i ryggmärgsvätskan.
En ny studie visar nu att man även med ett vanligt blodprov kan se mätbara skillnader mellan dessa grupper.
Blodprovet, som är en betydligt enklare procedur, öppnar för lättare och tidigare upptäckt.
I Lund fortsätter forskningen med en stor studie där man ska titta på hur höga nivåer av IL6 som olika patientgrupper har. Svaret från den forskningen kan leda till att man med ett blodprov ska kunna identifiera de svårast sjuka i ett tidigt skede.
–Vi behöver ta reda på var gränsvärdena går. När vi vet det kan IL6, i kombination med andra inflammatoriska ämnen, användas som en markör för att identifiera svårt sjuka patienter som också löper risk att utveckla självmordstankar, säger Lena Brundin, docent i experimentell psykiatri och ledare för enheten för psykoimmunologi i Lund.
De höga halterna av IL6, en interleukin som fungerar som ett signalämne för immunförsvaret, visar att de patienter som är självmordsbenägna tycks ha en inflammation i hjärnan och att det skiljer dem från andra med depressioner. Detta öppnar dörrar för nya behandlingsmetoder.
Den patientgrupp som berörs brukar betecknas som behandlingsresistent, då de inte svarar på den vanliga antidepressiva behandlingen. Därför inleds nu ytterligare en ny studie i Lund för att se om patienterna svarar bättre på en kombination av läkemedel, där de får antiinflammatoriska läkemedel som komplement till den antidepressiva behandlingen.
Den nya studien börjar i liten skala och kommer att utökas om resultaten visar effekt.
–De antiinflammatoriska läkemedlen vi använder är sådana som redan finns ute på marknaden. Vi kommer därför snabbt att kunna se om de verkar ha effekt. Vår teori är att inflammationen ligger i vägen och blockerar effekten av den antidepressiva behandlingen, säger Lena Brundin.
Att inflammationer kan vara en bidragande orsak till depressioner är något som forskare inom det psykiatriska området länge har misstänkt. Lil Träskman Bendz, professor i psykiatri vid Universitetssjukhuset i Lund, konstaterade i början av 1990- talet att patienter som gjort självmordsförsök hade ämnen i blodet som tydde på inflammation. Men med den mätutrustning som då fanns kunde man inte avgöra var i kroppen inflammationen fanns.
Det var först med studien av ryggmärksvätskan, som publicerades för två år sedan, som man kunde bevisa att inflammationen verkligen sitter i hjärnan. I denna togs prov från ryggmärgsvätskan från 63 patienter som hade gjort självmordsförsök. Dessa jämfördes med prov från 47 friska personer. Medelvärdet av IL6 i ryggmärgsvätskan hos de sjuka var mer än tre gånger högre än hos de friska.
–Det var en tydlig skillnad mellan den friska och den sjuka gruppen. Ju mer nedstämd en patient var, desto högre var halterna av IL6. Det finns alltså dessutom ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och det biologiska ämnet, säger Lena Brundin.
Upptäckten innebär att hjärnans gliaceller sätts i fokus. Tidigare forskning har varit inriktad på att hitta biologiska förklaringar till psykiatriska sjukdomar i hjärnans nervceller, medan gliacellerna antogs ha en mer passiv funktion. En av gliacellernas uppgifter är att de är en del av immunförsvaret och därför aktiveras vid inflammationer.
Möjligheten att tidigt kunna fånga upp de svårast sjuka patienterna och ge dem rätt behandling kan rädda liv.
–Bara i Sverige har vi omkring 15000 självmordsförsök om året, så det är en grupp som det är mycket angeläget att hitta en fungerande behandling för, säger Lena Brundin.
Göran Engberg, professor i farmakologi vid Karolinska institutet, ser resultaten som lovande.
–Psykiatrin är antagligen på väg mot ett paradigmskifte där vi inom kort kommer att kunna härleda många sjukdomar till hjärnans gliaceller. Den här forskargruppen är världsledande inom det här området.
Göran Engberg forskar själv kring biologiska faktorer kring schizofreni, som är ytterligare ett område där inflammation i hjärnan kan spela roll.
–Vi kommer troligen att kunna få fram bra behandling mot psykiatriska sjukdomar genom att sätta in inflammationshämmande terapier. Det återstår att hitta svaret på frågan om när inflammationerna uppstår och hur det går till. Vi vet i dag till exempel inte om det är ett virus som snurrar runt inne i hjärnan.
