Nytt radiosystem hotar arbetstillfällen i kommunerna

För varje radio som kommunerna kopplar till radiokommunikationssystemet Rakel måste de betala 8700 kronor. Det står klart sedan Krisberedskapsmyndigheten (KBM) nyligen presenterat abonnemangsavgifterna för systemet, skriver Computer Sweden.

2011 höjs avgiften till 9 500 kronor per abonnemang - och de båda summorna får flera kommuner som SvD.se har talat med att reagera. Många kommuner anser att kostnaderna blir alldeles för höga - något som kan få konsekvensen att räddningstjänsterna runt om i landet kan tvingas säga upp personal eller avstå från systemet.

- Det handlar om hundratals abonnemang för oss, vilket blir nästan en miljon kronor i merkostnader. Det motsvarar tre deltidsbrandmän som är i beredskap dygnet runt, säger Börje Karlsson, räddningschef i Gnosjö och Gislaved, till SvD.se.

Han är kritisk till hur det nya systemet ska finansieras. Några pengar finns i dag inte säger han och ger två möjliga vägar för de båda kommunerna att gå.

- Antingen får vi säga upp personal, eller så köper vi bara in ett fåtal abonnemang och placerar i ledningsbilarna, samtidigt som vår övriga personal får fortsätta använda dagens system, säger Börje Karlsson.

Framförallt hade han hoppats att staten skulle stå för en större del av kostnaden.

- Det system vi har i dag fungerar alldeles utmärkt, och det är framförallt polisen som vinner på Rakel. Och polisen har staten som huvudman, och då borde de betala mer, säger Börje Karlsson.

Han är inte den enda som är kritisk till kostnaderna för Rakel. I Kristianstad säger räddningschefen Claes Jansson att det inte finns några pengar avsatta till Rakel förrän tidigast 2009 - trots att Skåne är en av de regionerna där Rakel redan införts.

- Jag kom nyss från ett möte med de andra räddningscheferna i Skåne, och ingen har gått in i Rakel. Kostnaden är alldeles för hög, säger han till SvD.se.

Och i Jönköping är räddningschefen Bengt Martinsson inne på samma spår:

- Spontant skulle jag säga det är en väldigt hög kostnad. Kostnaden för oss riskerar att hamna mellan en och två miljoner kronor, och därför få vi ta en diskussion om hur många abonnemang vi verkligen måste ha, säger han till SvD.se.

Abonnemangsavgiften har dock sänkts betydligt jämfört med de första planerna, säger Krisberedskapsmyndigheten i en kommentar. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att systemet tillförs 600 miljoner kronor för att täcka glappet mellan intäkter och kostnader. Det gör att avgiften kunnat sänkas från 16 000 kronor till de nyss presenterade siffrorna.

Dessutom ska ett 15-tal statliga myndigheter tvångsanslutas till systemet, oavsett om de kommer att använda det eller inte, skriver Computer Sweden. Myndigheterna måste betala drygt 100 miljoner kronor om året för att finansiera Rakel, uppger tidningen, som gjort beräkningen att systemet blir nära en miljard dyrare än de 2,3 miljarder som det skulle kosta.

- Priset är en gammal diskussion, och det är känt att kommunerna inte vill betala så mycket för systemet. Men nu har vi haft en diskussion med regeringen och det är på den här nivån som avgifterna hamnar. Och vår uppfattning är att kommunerna nu när de vet vad det kommer att kosta börjar bli mer intresserade, säger Nils Svartz, chef på Rakelenheten på KBM till SvD.se.

Fördelarna med det nya systemet är bland annat dess funktionalitet och möjligheten att sammankoppla flera olika myndigheter vid kriser, uppger KBM. Att inte ansluta sig till systemet, vilket alltså flera räddningschefer nu diskuterar, är inget alternativ enligt Nils Svartz.

- Visst går det att hanka sig fram på alternativa system, men det är ungefär som att välja småvägarna för att man inte vill köra på motorvägen. Det går ett tag, men i längden är det ohållbart.

Och alla kommuner är inte lika negativa. I Öckerö kommun i Bohuslän är Kenneth Ericson räddningschef. Han har på uppdrag av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting utrett vilka fördelar Rakel har.

- Jag tror att vi måste lämna prisdiskussionen bakom oss nu. Visst, de flesta har bilden av att det blir en fördyring, men då inser man inte vilken potential Rakel har, säger han och fortsätter:

- Men problemet är att frågan ofta hamnar på räddningschefens bord, när det är en fråga för hela kommunen. Tanken med Rakel är ju att även andra kommunala verksamheter ska kopplas till systemet, som socialtjänsten och tekniska kontoret. Det gör bland annat att kommunerna kan effektivisera sin jourverksamhet.