Skattesänkningar speciellt för låginkomsttagare var en central fråga när statsminister Reinfeldt höll sitt sommartal i Vaxholm på lördagen.
Kvinnorna som jobbar i offentlig sektor stod i centrum i Fredrik Reinfeldts fjärde sommartal i Vaxholm. Statsministern har under våren rest genom Sverige, från Sävar till Kramfors, och berättade från talarstolen om sina möten med lokalvårdare och undersköterskor.
–De kvinnorna har den svenska socialdemokratin övergivit.
Under samtalen med Fredrik Reinfeldt har de offentliganställda samstämmigt beskrivit sin vardag: låg status och dåligt betalt.
–De flesta säger ‘En tusenlapp extra skulle betyda allt‘. Och då menar de en tusenlapp före skatt.
Statsministern lovar att låginkomsttagarna ska få mer pengar att röra sig med nästa år. Det är hans högst prioriterade åtgärd i den kommande höstbudgeten. Om Fredrik Reinfeldt får som han vill sänks skatten för en lokalvårdare med 200 kronor i månaden.
I juni presenterade finansdepartementet två förslag till jobbskatteavdragets andra steg: alternativ A, som kostar 8,5 miljarder, och alternativ B, som kostar 10,8 miljarder.
–Min uppfattning är att det större jobbskatteavdraget ska genomföras, klargjorde Fredrik Reinfeldt i går.
Det skulle betyda att ”de flesta” löntagare kommer upp i den tusenlapp i sänkt inkomstskatt som moderaterna talade om i valrörelsen.
– Jag vill öka drivkraften för dem som finns utanför arbetsmarknaden att gå in i arbetsmarknaden, öka drivkraften för dem med låga inkomster att kunna jobba mer och känna att de påverkar sina egna liv.
Därutöver kommer avgiften till a-kassan att sänkas för vissa grupper. Det gäller framför allt yrken med låg arbetslöshet.
–Vi menar att en ökad försäkringsmässighet, där arbetslösheten slår igenom, gör att lönebildningen fungerar bättre.
De nya reformerna ska finansieras, betonar Fredrik Reinfeldt. Men hur ville han i går inte precisera.
–Min utgångspunkt är att först söka en finansiering som också bidrar till att stimulera arbetsutbudet. Det som ges i olika former av bidrag som riskerar att hålla människor borta från arbetsmarknaden, att de inte känner drivkraften för eget arbete, är det som kommer först.
Därutöver kan det handla om besparingar, och - i sista hand - skattehöjningar.
Även övriga allianspartier ser en ytterligare inkomstskattesänkning som den viktigaste reformen i höstbudgeten, men varnar för att ekonomin kan bli överhettad om satsningarna är för många och för stora.
Maud Olofsson (c) är dock nöjd med att statsministern förordar en skattesänkning enligt det förstärkta alternativet, något som centerpartiet tidigare förespråkat.
–Den högre nivån har en ännu bättre fördelningspolitisk profil. Det är även bra ur jämställdhetsperspektiv, eftersom det finns väldigt många kvinnor i den här gruppen.
Maud Olofsson är enig med Fredrik Reinfeldt om att skattesänkningen bör finansieras med besparingar i a-kasse- och socialförsäkringssystemet.
–Det är där vi kan spara mest pengar.
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund är försiktig i sina uttalanden kring vilket av skattesänkningsalternativen som är bäst.
–Vilken nivå vi kan genomföra är avhängigt vad vi kan finansiera. Centralt är att vi inte bidrar till någon överhettning av ekonomin.
Johan Pehrson (fp), gruppledare i riksdagen, ser skattesänkningen som en viktig åtgärd, men inte till priset av en extra karensdag.
–Korttidsfrånvaron är inget problem, och karensdagen kommer att drabba fel människor och inte påverka arbetslösheten.
