Tre väpnade grupper på Nordirland har gått ihop och bildat en gemensam organisation – under namnet IRA. Bilden är en arkivbild från en demonstration 2011 av en grupp som kallar sig Real Irish Republican Army (RIRA)
Foto: AP Photo/Peter Morrison
Trots att det råder fred på Nordirland sedan 1998 och terrororganisationen IRA 2005 deklarerade att de lade ner sina vapen, kokar det fortfarande under ytan. Det finns grupper kvar som motsätter sig freden och tre av dessa har nu bildat en ny organisation – under namnet IRA.
Det är organisationen Republicans against drugs, som har varit inblandad i skottlossningar och trakasserier mot män som de anklagar för drogförsäljning i Nordirlands näst största stad Derry, och tre andra organisationer som har gått ihop till en.
Enligt källor till The Guardian består den nya paramilitära styrkan av flera hundra väpnade motståndsmän. Den nya organisationen planerar att utföra terrorattacker mot säkerhetsstyrkor och andra mål som de förknippar med den brittiska närvaron på Nordirland, enligt en källa till The Guardian. Det skulle kunna röra sig om polisstationer, bankkontor och firandet av UK City of Culture 2013 i Derry.
I sitt uttalande skriver IRA att väpnad kamp på Nordirland kan undvikas om den brittiska militärens närvaro i provinsen upphör. Organisationen anklagar makten, med tydlig adressat till partiet Sinn Féin som under konflikten på Nordirland var den politiska grenen av IRA, för att ha sålt ut det irländska folket till en falsk fred. Sedan 2007 ingår Sinn Fèin i samlingsregeringen på Nordirland.
”Det är Storbritannien, inte IRA, som har valt provokation och konflikt”, skriver organisationen. De kräver vidare en ”internationellt övervakad tidsplan för detaljerna kring avvecklandet av brittisk politisk inblandning i vårt land”.
Men författaren Kevin Toolis som har skrivit en bok om IRA säger till norska Aftenposten att det handlar om små grupper och att den nya organisationen inte utgör något hot mot freden på Nordirland.
– De kan spränga några bomber här och där men de kommer inte ändra den politiska verkligheten. De har inte lyckats demonstrera operationell kapacitet. Det är skillnad på vilja och förmåga, säger Kevin Toolis till Aftenposten.no.
Det här är första gången sedan fredsavtalet 1998 som de republikanska motståndsgrupperna har gått ihop under enad flagg.
Mellan 1966 och 2003 krävde konflikten på Nordirland 3 703 människors liv. Mest känt är sammandrabbningarna under ”Bloody Sunday” i Derry 1972 där 14 civila demonstranter sköts ihjäl av brittiska soldater. Först 2010 bad brittiska staten genom premiärminister David Cameron officiellt om ursäkt för händelserna.
