För att få byta kön i Sverige måste du först sterilisera dig. Åt fanders fel, tyckte den man i 30-årsåldern som våren 2010 bestämde sig för att göra något åt det; varför ska staten bestämma vad som sker med hans kropp?

– Han menar att det är hans beslut. Det är oerhört integritetskränkande att någon annan styr över in- och utsida bara för att legitimationen inte stämmer överens med könet, säger Kerstin Burman, jurist vid Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) som företräder mannen.

I höst prövas hans fall i kammarrätten i Stockholm. Mannens mål: att byta juridiskt kön utan att tvingas till sterilisering.

Ärendet är viktigt privat, men också politiskt. Kerstin Burman och många andra har jämfört tvångssteriliseringarna av transpersoner med de som tidigare skett inom psykiatrin.

– Staten ska inte villkora en ändring av personnumret på det här sättet. De här personerna berövas möjligheten att få barn senare i livet, säger hon.

Love Elfvelin.

Det är jobbigt att hela tiden bli ifrågasatt. Att jag föddes som kvinna är min ensak.

Love Elfvelin

Love Elfvelin, 21, är en av många som i dag avstår juridiskt könsbyte – just eftersom han har en önskan om att i framtiden kunna bli pappa.

– Jag vill inte bli gravid själv. Men om jag slipper sterilisera mig kan jag spara ägg som jag kan ge till min partner. Det är så nära jag kan komma biologiska barn, säger han.

Liksom många transpersoner lever han i dag i ett slags vakuum. I alla sammanhang är han just en ”han”, men var gång han avkrävs ID blottas hans tidigare identitet.

– Det är jobbigt att hela tiden bli ifrågasatt. Jag önskar att jag fick bestämma själv vilka jag berättar för. Att jag föddes som kvinna är min ensak.

Samma skäl anför den man som nu alltså för första gången driver saken i svenskt domstolsväsende. Den instans som avgör frågan om könsbyte är Socialstyrelsens rättsliga råd. Där fick mannen blankt nej, helt enkelt eftersom han inte ville tillåta ett ingrepp.

Vid årsskiftet 2010/2011 tog förvaltningsrätten i Stockholm upp fallet och i mars i år meddelades beslut. Med tre röster mot en fick mannen rätt – till mångas förvåning.

– Vi drev linjen att kravet på sterilisering strider mot den rätt till privatliv som fastslås i Europakonventionen, säger Kerstin Burman.

Men domen vann aldrig laga kraft.

Socialstyrelsens rättsliga råd överklagade och för en knapp månad sedan kom beskedet att ärendet ska tas upp i kammarrätten. Burman räknar med att ett nytt avgörande kommer under hösten:

– Vi blev besvikna när Socialstyrelsen överklagade, men är övertygade om att vi vinner även nästa gång. Vi har flera instanser med oss.

Fakta

Sterilisering innebär att fortplantningsförmågan förhindras genom operation.
För kvinnor blockeras passagen genom äggledarna genom att dessa knyts ihop. Hos män skär man av sädesledarna och blockerar ändarna.
I de allra flesta fall av könsbyte handlar det dock om kastrering, vilket innebär att man avlägsnar könskörtlarna.
Vid kastrering upphör produktionen av könshormon, vilket gör berörda beroende av hormonsubstitut livet ut.

Bland dem DU åberopar finns Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Han har tidigare kritiserat den svenska lagstiftningen och kravet på tvångssterilisering, vilket han menar strider mot de mänskliga rättigheterna.

Den dom som väntar är unik i sitt slag; inget liknande fall har tidigare avgjorts i Sverige. I februari i år svängde Kristdemokraterna i frågan om steriliseringstvång vid könsbyte, varför en lagändring sannolikt är att vänta 2013. Men Kerstin Burman menar att kommande beslut är nog så viktigt ändå:

– Det finns ingen garanti för att lagen faktiskt ändras. Dessutom skulle den här domen bli prejudicerande direkt, vilket är oerhört viktigt för alla de transpersoner som nu går och väntar.

Enligt Socialstyrelsen finns i dag ingen statistik över hur många som bytt juridiskt kön i Sverige, uppskattningar gör gällande att det rör sig om drygt 500 personer sedan 1972.

Hur många av dem som hade låtit bli att sterilisera sig om tvånget inte hade funnits är oklart. Men för Kerstin Burman är frågan om skadestånd från samhället central:

– Vi tycker att staten måste ta sitt ansvar. När domen kommer tittar vi på möjligheten till skadestånd för alla som vill, säger hon.

Love Elfvelin hoppas att den svenska lagstiftningen blir som Argentinas, där det står var och en fritt att själv välja kön. Skulle praxis ändras dessförinnan välkomnar han naturligtvis det. Och han uppskattar att någon orkar driva frågan rättsligt:

– Det är skitbra. Men jag hade hoppats att politikerna skulle ha löst det för länge sen.