– Det känns väldigt märkligt att föreställa sig en miljö full med olika arter av upprättgående halvmänniskor, säger Lars Werdelin, paleontolog på Riksmuseet i Stockholm.

De nya fynden har gjorts i de berömda sedimentära lagren vid Lake Turkana i nordligaste Kenya. Bakom upptäckterna, som publiceras i Nature, står ett internationellt forskarlag lett av paleoantropologen Meave Leakey.

Fynden består av ett välbevarat ansiktsskelett, en komplett underkäke och en fragmentarisk underkäke. Deras ålder har bestämts till 1,78-1,95 miljoner år, och de tillhör helt klart samma art, Homo rudolfensis.

Det anmärkningsvärda är att Homo rudolfensis tidigare bara är känd genom ett enda fossil, det berömda kraniet som hittades vid Turkanasjön 1972 och är känt genom sin nummerbeteckning, 1470.

Kraniet har länge varit ett mysterium. Det avviker från allt annat som är känt från den tiden. Hjärnvolymen är ovanligt stor, uppemot 800 gram, och ansiktet är extremt tillplattat.

På grund av detta har det rått osäkerhet om kraniets status. Nu behöver dock ingen tvekan råda längre. Homo rudolfensis var en distinkt art.

Det säregna är att den levde samtidigt med två andra Homo-arter, H. habilis och H. erectus. Den sistnämnda är vår egen förfader och härstammade från någon av de andra två, men vilken av dem är tills vidare okänt.

– Jag tror att erectus härstammade från habilis. Rudolfensis, trots att den hade stor hjärna, är för avvikande, säger Werdelin.

Det bör påpekas att de tre Homo-arterna delade sin miljö med ytterligare en förmänniska, den storvuxna Paranthropus boisei. Den tillhörde inte vårt eget släkte, men väl vår egen familj, hominiderna.

– Det var fullpackat med hominider i Östafrika på den tiden. De olika arterna måste ha haft olika ekologiska nischer för att kunna samexistera. Hur som helst är det tydligt att den mänskliga evolutionen var allt annat än en rak linje, säger Fred Spoor, en av forskarna bakom upptäckten.