För några veckor sedan informerades svenska biståndsorganisationer om ett förslag som, om det genomförs i praktiken, ställer dem under något slag av långtgående myndighetsövervakning.
Ett PM om saken har skrivits på justitiedepartementet men ursprungligen kommer förslaget från det internationella organet FATF (Financial Action Task Force on Money Laundring). Sverige är ett av 31 medlemsländer. EU-kommissionen är också medlem. FATF:s beslut är bindande för medlemsländerna.
Att bekämpa penningtvätt är FATF:s huvudsyfte. Men efter 11 septemberattackerna har fokus skiftat till att bekämpa finansiering av terrorism.

Om förslaget genomförs innebär det reglering och kontroll av frivilligorganisationer som till exempel Rädda Barnen, Diakonia, Afrikagrupperna, KFUK-KFUM, Olof Palmes Internationella Center samt ytterligare ett 100-tal organisationer som arbetar med internationellt bistånd - inklusive Svenska Kyrkan.
Organisationerna och deras inre förhållanden ska kartläggas. Detta ska ske återkommande.

”Högrisk”-organisationer ska identifieras - sådana vars kontakter, samarbete och aktiviteter utomlands medför hög risk för missbruk i form av finansiering av terrorism.
Frivilliga organisationer ska registreras. De ska redovisa ändamålet och syftet med sin verksamhet. Personuppgifter om vem som är vd och vilka som sitter i styrelsen ska lämnas.
Alla planerade utbetalningar ska redovisas i förväg. All bokföring, med verifikationer, ska arkiveras i minst fem år.
En myndighet ska kontrollera att föreningarna sköter sina ålägganden och att deras pengar används på ett sätt som överensstämmer med organisationens ändamål.
Misstanke om att en organisation kan kopplas till terrorism eller om missbruk förekommer ska anmälas till ansvarig myndighet, det vill säga till säkerhetspolisen.

Svenska frivilligorganisationer har reagerat mycket kritiskt på förslaget. För en vecka sedan skickades en kommentar undertecknad av företrädare för fjorton organisationer till justitiedepartementet.
- Ett mycket byråkratiskt förslag som öppnar för godtycklighet och för att både organisationer och människor blir utsatta. Frågan är om det står i överensstämmelse med den i grundlagen inskrivna föreningsrätten, säger Inger Björk, generalsekreterare i Forum Syd, parapaplyorganisation för fler än 200 biståndsorgan.
Föreningslivet har i Sverige en fri och oberoende ställning i relation till staten. En speciell föreningslagstiftning som finns i flera andra länder saknas. Nu anser många organisationer att deras självständighet hotas.
- Självklart är vi motståndare till penningtvätt och terrorism. Självklart ska det finnas transparens när det gäller vart pengarna går. Men den finns redan, undrar Inger Björk.
En annan underliggande fråga som organisationerna tar upp är: Vad definieras som terrorism och vem gör denna definition?

- Vi samarbetar med organisationer som arbetar för förändring i opposition mot sina regeringar. Ska stöd till sådana krafter registreras, säger Inger Björk.
Hade stödet till ANC:s väpnade
befrielsekamp mot apartheidregimen klassats som finansiering av terrorism? frågar de fjorton organisationerna i brevet till regeringen.
Den kristna ungdomsrörelsen KFUK-KFUM avvisar också det nya förslaget. I sitt brev till justitiedepartementet betecknar KFUK-KFUM det som ”utomordentligt ingripande” och ”otillbörligt inskränkande för den grundlagsfästa organisationsfriheten.”
Förslaget ska behandlas vid FATF:s nästa möte i Singapore i juni.
I dag ställer riksdagsman Kennet Johansson (c) en skriftlig fråga till statsrådet Jens Orback om hur regeringen ställer sig till förslaget.