I en dom slår de höga juristerna fast att det är fullt lagligt för svenska aktieägare att ge bort sina aktieutdelningar utan att betala skatt. Det skapar en ny era för donationer och insamlingar.
I många år har svenska insamlingsorganisationer och inte minst forskare som jagar forskningspengar avundsjukt betraktat det amerikanska systemet som tillåter att donationer är avdragsgilla i deklarationen. Det är de i princip inte i vårt land.
Men nu har Regeringsrätten godkänt ett kryphål som tillåter en variant av skattefria donationer också i Sverige. Den innebär att en privatperson som äger börsnoterade aktier kan ge bort utdelningarna till skattebefriade ideella föreningar och stiftelser utan att själv behöva betala skatt.
Det normala vid aktieutdelningar är att aktieägaren får betala 30 procent i skatt (för vissa med mycket hög förmögenhet 60 procent). Regeringsrättens dom slår nu fast att om aktieägaren donerar bort sina utdelningar slipper han eller hon betala denna skatt.
Förutsättningen är att mottagaren är en förening eller stiftelse som har ett ”allmännyttigt ändamål” och därmed är befriad från skatt. Då behöver inte heller den som får donationen betala skatt.
– Utan tvekan ett kamouflerat system för skatteavdrag för gåvor, slår Tomas Algotsson, enhetschef för rättsavdelningen vid Skatteverket fast.
Regeringsrättsdomen är en efterlängtad gåva till hela insamlings-Sverige och till tusentals skattebefriade föreningar och stiftelser från Rädda Barnen till scoutföreningar och inte minst alla stiftelser som stödjer forskning. Flertalet berörda är dock tagna på sängen och känner ännu inte till den avgörande förändringen:
– Förefaller jättebra, men vi måste sätta oss in i detta litet mer, säger till exempel Mats Widlund, finanschef på
Röda korset.
Också högskolor och universitet är tänkbara kandidater eftersom även de är skattebefriade.
– Vi planerar en ordentlig informationskampanj om denna förändring, säger universitetsdirektör Rune Fransson vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm.
Alla som nu vädrar möjligheter att värva givare bland landets aktieägare kan tacka den svenske hjärnforskaren Lars Terenius för pionjärinsatsen.
Det var han som kläckte idén om att skattefritt donera just utdelningen på aktier, i stället för själva aktierna.
– Vi har ett växande problem med minskade resurser till forskningen, säger han. Jag sökte nya vägar att få in pengar. Det kan vara lättare för människor att avstå från utdelningen.
Lars Terenius är chef för CMM (Centrum för Molekylär Medicin) vid Karolinska Institutet, ett forskningscentrum med cirka 30 forskargrupper.
CMM drivs av en stiftelse som tar hand om donationer till centrumets forskning.
2004 engagerade sig näringslivsprofilen Lennart Låftman som sitter med i styrelsen för
CMM-stiftelsen för att testa idén.
Han bad Skatteverket om ett förhandsbesked om det var möjligt för honom att donera sin egen personliga aktieutdelning till CMM-stiftelsen och då slippa betala skatt. Första instansen Skatterättsnämnden gav honom rätt och nu alltså också Regeringsrätten.
– Mycket glädjande och en viktig framgång, säger Lars Terenius själv.
Lennart Låftman är lika nöjd:
– Jag tyckte det var ett behjärtansvärt ändamål, säger han. Han ska nu fundera på om han ska skrida till verket och vem i så fall som ska få hans framtida aktieutdelningar.
Nytt domslut kan gynna forskning
Ett kryphål i lagen öppnar möjligheter för svenska stiftelser och ideella föreningar som Röda korset att få skattefria donationer. Det är innebörden av en ny dom i Regeringsrätten. Bakom det hela står den svenske hjärnforskaren Lars Terenius.









