Alla över 18 som kommer till Sverige - även de som kommer hit som ”kärleksinvandrare” eller för att släktingar redan kommit hit, ska få utbildning i de rådande grundläggande värderingarna i Sverige.

– Det viktiga är att vi utgår från grundläggande värden som konstitutionen beskriver, om jämlikhet, individens frihet, tolerans, religionsfriheten - både friheten till religionen och att slippa religionen, säger regeringens utredare Erik Amnå.

Värdena ska sedan konkretiseras, vad de får för betydelse i till exempel bostadspolitiken, utbildningsmarknadspolitiken, vården, familjepolitiken och socialsystemet.

– Läraren måste visa hur välfärtsstaten är organiserad utifrån de här värderna, vad de betyder i det vardagsliv de lever, säger Erik Amnå.

Utbildningen bör erbjudas till alla vuxna nyanlända invandrare med uppehållstillstånd på minst ett år, cirka 30 000 människor, slog integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) fast när hon lade ut utredningsuppdraget i november.

Det är dessa som nu ska ha rätt till en 60-timmarskurs i svensk samhällsorientering, föreslår Erik Amnå.

Idag kommer runt 65 000 människor över 18 år till Sverige årligen som inte omfattas av lagen om etableringsinsatser för nyanlända invandrare och inte automatiskt får den språk och samhällsutbildning som de som omfattas av lagen får.

Utbildningen kan hållas av till exempel ett utbildningsföretag, men alla i landet ska ha rätt till lika bra utbildning.

– Poängen är att det ska vara samma höga standard på utbildningen oavsett var man är. Det ska inte bero på kommunernas dagsform eller resurser, säger Erik Amnå.

Enligt utredningen ska utbildningen cirkulera kring nio listade områden: att komma till och bo i Sverige, försörja sig och utvecklas, att bilda familj, leva med barn, att påverka, att utöva religion och bli sjuk och åldras i Sverige.

– Det är det viktigaste även om vi kanske inte har täckt allt - vi har fått kritik för att vi inte tagit med till exempel hur man gör barn eller hur man dör till exempel. Det finns många aspekter, men jag tror att vi har plockat ut det man bara inte får missa.

Finns det inte risk att utbildningen blir flummig och ska lära ut någon form av svenskhet?

– Jo, det hade det kunnat bli, men nu utgår vi från de här värdena. Genom att undervisningen landar i väldigt konkreta saker, som undervisningen, skolan, barnavårdcentralen, diskrimineringsombudsmannen, vården, då blir det pedagogiskt väldigt konkret.

Vad hinner man på 60 timmar?

– Man lägger en grund som är viktig och som staten då skulle betala för. Det är viktigt att inte staten lämpar över det här på olika särintressen eller människor som vill mörka det Sverige är.

Finns det någon diskussion kring att man prackar på människor ”svenskhet”?

– Så var det i början och det har funnits en sådan linje i debatten. Så har det ena diket varit, att vi ska inte pracka på. Det andra diket har varit just att pracka på, ”de ska minsann lära sig”. Men just att vi utgår från regeringsformen, det tyngsta dokument vi har, hoppas jag att jag tagit bort den diskussionen kring ”vad är svenska värderingar”.

Kostnaden för utbildning skulle landa på 90 miljoner kronor årligen om 15 000 per år nappade på erbjudandet om kursen, enligt utredningen.