Sömnen är kroppens viktigaste återhämtningsmekanism, men på senaste tid har funktionen blivit störd.
Livet pågår allt mer på udda tider av dygnet, och samhället anpassar sig för att serva de nya vanorna med nattöppna jourbutiker, gym och restauranger. Sena kvällar kan vi betala räkningar på internet och laga datorn med hjälp av joursupport. Kroppen är ständigt inställd på aktivitet och alarm.
– Allt fler inom serviceyrken måste arbeta på udda tider för att serva nattlivet, tid som biologiskt är avsedd för sömn, säger sömn- och stressforskaren Arne Lowden, sömn- och stressforskare på Institutet för psykosocial medicin på Karolinska institutet.
Det som forskarna kallar 24-timmarssamhället har skadat många människors dygnsrytm. Nu undersöker forskarna om den störda sömnen kan vara en orsak till utbrändhet.
– Dygnsrytmen verkar ha en större betydelse än vi tidigare trott. Vila bör ske på natten, när det är mörkt och tyst, och på regelbundna tider. Då får kroppen tydliga signaler på nedvarvning och sömn, säger Arne Lowden.

Många inom ansvarsfulla vård- och transportyrken lever i perioder med akut sömnbrist. De arbetar på jourpass, där det ofta bara är sju timmar mellan kvällspasset och morgonpasset. Med en kalkyl över vilken tid som går åt till hemresa, smörgåsbredning, tandborstning och godnattritualer med barnen, blir den genomsnittliga sömntiden tre och en halv timme.
– Det strider mot europeiska arbetslagar som säger att det ska vara minst elva timmar mellan passen. Men det bryr sig inte 24-timmarssamhället om, säger Arne Lowden.

För den som lever i 24-timmarssamhället behövs en helt ny medvetenhet om sömnens funktion och den egna rytmen, anser Arne Lowden. Vilotiden ska pågå en tredjedel av dygnet, cirka åtta timmar. Det är då som hjärnans tillväxthormon ska produceras, upplevelser ur korttidsminnet bearbetas och immunsystemet aktiveras för att driva undan ”mördarceller” som annars kan göra oss sjuka. Om sömnen störs blir individen skör. Den som sovit bara fem timmar per natt i en vecka uppvisar en gradvis försämring av prestationsförmågan. Personen blir sämre på att planera, kommunicera och tänka kreativt, eftersom sömnlöshet först slår på frontalloben. Det går inte att sova igen förlorad sömn på en natt.
– För att kunna varva ned bör vi avsätta tid för lugnare aktivitet innan vi går och lägger oss. Läsa en bok i stället för att se skräckfilm eller bocka av ännu en punkt på måste-listan. Känna att det finns tid att sova och inte tänka på arbetet.
Det ska inte finnas en dator eller en tv i det harmoniska sovrummet.
Tankar på jobbet är den främsta sömnförstöraren. Många vaknar omedvetet ett hundratal gånger per natt för att de inte är nedvarvade, uppger Arne Lowden.