Det internationella forskningslaget som letts av tre forskare vid Karolinska institutet, Peter Arner, Kirsty Spalding och Jonas Frisén, publicerar sina studier i den brittiska tidskriften Nature. Resultatet kan få betydelse för att motverka den fetmaepidemi som utvecklats i många länder, och som utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan genom ökad risk för att människor drabbas av hjärtsjukdomar och diabetes.

Genom nya metoder har forskarna kunnat bestämma fettcellernas ålder hos enskilda individer och sambandet mellan storleken av fettceller och den totala fettvävsmängden hos individer med varierande kroppsvikt.

Det visar sig enligt studien i Nature att det sker en ständig och kraftig nybildning av fettceller i vuxenlivet och den sker hos både smala och feta personer. Omkring 10 procent av fettcellerna nybildas.

Däremot är det totala antalet fettceller detsamma oavsett om man är tjock eller smal.

– Antalet celler är konstant eftersom 10 procent varje år bryts ned genom celldöd. Nybildning av fettceller balanseras mot nedbrytning av gamla fettceller, säger professor Peter Arner.

Resultaten pekar på att nybildningen av fettceller är något som grundläggs under barndom och uppväxt och i hög grad bestäms av arvsanlag. Omsättningshastigheten av fettceller är konstant men är dubbelt så hög hos feta som smala. Om överviktiga personer bantar till normal vikt påverkas inte tillväxten och nedbrytningen av fettceller.

– Det kan delvis förklara varför det är så svårt att hålla nere vikten efter bantning. Nybildade fettceller behöver snabbt fyllas på med fett och därmed ökar risken för att man går upp i vikt igen, säger Peter Arner.

Forskarlagets rön kan innebära att nya behandlingsmetoder mot fetma utvecklas, inriktade mot de signaler och arvsanlag som reglerar nybildningen av fettceller.