Nya regler slår hårt mot utsatta

Just nu införs valfrihetsreformer enligt Lagen om valfrihetssystem – LOV – på en rad områden inom vård och omsorg i kommuner och landsting. Syftet är att göra det möjligt för fler företag att etablera sig på marknaden, samtidigt som mångfalden ska öka.

Men när den nya reformen sammanfaller med ett nytt ersättningssystem kan det bli knepigt, visar erfarenheter från Stockholms stad.

Marguerite Sjöström-Josephson, vars son har asperger, har vänt sig till länsstyrelsen i Stockholm med klagomål om rättssäkerheten. Hon har bland annat ifrågasatt om det är förenligt med lagen att bedöma nivån på vården, utan att stadens utredare träffar de funktionshindrade. När SvD började ställa frågor till tjänstemännen beslutade länsstyrelsen på tisdagen oväntat att inleda ett tillsynsärende mot Stockholms stad.

–Vi kommer att öppna ett tillsynsärende där vi vänder oss till Stockholms stad. Vi vill titta närmare på bedömningssystemet, säger Eva Hersler, chef för enheten för funktionshindrade vid länsstyrelsen. En fråga till kommunen gäller enskildas möjlighet att lämna synpunkter på kommunens bedömningar.

–Om det är så att bedömningssystemet inte är rättssäkert för den enskilde, och bedömningen i slutänden innebär att man får en sämre insats då finner vi anledning att titta på det.

Det är när nya bedömningar av hjälpbehoven fått genomslag i en peng som följer individen som det lett till kraftigt minskade ersättningar för funktionshindrade med stort behov av stöd, för vissa grupper med upp till 30 procent.

–Tidigare har det funnits en mellanstation, där stadsdelarna kunnat lägga till lite pengar, där det varit befogat. Nu blir det en tydligare koppling mellan nivån och den peng individen får. Och det är i synnerhet vissa grupper där man verkligen ser stora skillnader, säger Fredrik Jurdell, chef för bedömningskansliet i Stockholms stad.

Bedömningskansliet startade redan 2006 med syfte att få kontroll på kostnaderna för funktionshindrade i kommunen. Genom kansliet bedöms omsorgsnivån av centrala utredare, i stället för som tidigare av biståndsbedömare i de 14 stadsdelarna.

–Det är ju så när man inför ett nytt system, att för vissa blir det sänkt, och för andra höjt. Men syftet har också varit att säkerställa att bedömningarna görs lika i hela staden, säger Fredrik Jurdell.

Tydligast har skillnaden blivit för personer med neuropsykiatriska problem som aspergers syndrom, autism och tvångssyndrom.

Kritik mot det nya ersättningssystemet har kommit från privata utförare som ser sina ersättningar sänkta. Ett nybildat nätverk av företagare har brevledes uppvaktat staden. Kritiken gäller även bedömningsmetoden, och nätverket varnar för sänkt kvalitet på omsorgen.

–Vi ser ju en risk att det i själva verket blir mindre valfrihet, när flera av utförarna inte vill vara kvar i det nya systemet, säger Göran Fredriksson, vd för Frösunda, och kontaktperson för nätverket.

Marguerite Sjöström-Josephson är orolig att hennes son inte längre ska få delta i en daglig verksamhet som är anpassad efter hans funktionshinder.

–Det tog lång väldigt att hitta en verksamhet som fungerar för min son, och då tycker jag att det är anmärkningsvärt när Socialtjänstförvaltningen kommer med så förenklade mätmetoder, säger Marguerite Sjöström-Josephson.

Så sent som i år riktades omfattande kritik mot bedömningskansliet i två skilda rapporter. I en enkätundersökning från Stockholms stad pekade både tjänstemän i staden och privata utförare på osäkerhet i mätmetoden, där bedömarna bara träffar personal, och där beslutet inte kan överklagas. I en extern rapporten, gjord av Institutet för kommunal ekonomi vid Stockholms universitet, pekar forskarna på att felbedömningar bör kunna omprövas.

Bedömningskansliet har samtidigt varit framgångsrikt i att få kontroll på kostnaderna för funktionshindrade, och kommunstyrelsen beslutade i förra veckan att verksamheten ska permanentas. Men också att en justering av resursfördelningen för neuropsykiatri ska utredas.

–Vi har ju fått en del synpunkter om att det system vi har inte fångar upp den här gruppens behov. Då måste vi titta efter om det stämmer, säger Kerstin Sandström, chef för controllerverksamheten i Stockholms stad.

Socialborgarrådet Ulf Kristersson (M), säger att han välkomnar länsstyrelsens granskning.

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar