Men oron finns för att jakten på fuskare blir en ursäkt för att dra in hjälpen för dem som behöver den.

Utredningen, som överlämnades till barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) i dag, slår fast att 9-15 procent av pengarna som betalades ut 2010 kan ha varit fusk eller felaktiga utbetalningar, vilket skulle betyda flera miljarder kronor.

Dessutom kan ytterligare miljarder, 13-18 procent av pengarna, ha försvunnit på grund av överutnyttjande - till exempel att någon får fler timmar än de behöver.

Maria Larsson fick frågor om assistanshjälp vid riksdagens frågestund. Hon sade sig förstå enskildas oro för att de som är berättigade till hjälp ska drabbas av hårdare kontroll.

- Men det finns inget i den nationella statistiken som tyder på det. Tvärtom har fler fått assistanshjälp och flera har också fått fler timmar, sade Larsson.

I utredningen slås fast att det är enkelt att fuska och att risken att upptäckas är låg. Organiserad brottslighet lockas därför att tjäna pengar på ersättningen. Regeringens utredare Susanne Billum anser att Försäkringskassan bär ett stort ansvar för att pengarna hamnar fel.

Hon föreslår en lång rad regeländringar, bland annat att familjemedlemmar som inte är anställda av kommunen ska kontrolleras hårdare och att företag ska få indraget tillstånd om de inte sköter ekonomin.

- Åtgärderna ska stävja fusk, felaktigheter och överutnyttjande, säger Billum.

Oron för att förslaget ska drabba enskilda personer är däremot obefogad, menar hon.

Nya siffror visar också att antalet personer som helt har förlorat sin ersättning ökat, från 57 personer 2007 till 293 personer förra året.

Men åtgärderna som ingick i dagens förslag ska inte göra att oskyldiga hamnar i kläm, menar Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson.

- Vi ska ta itu med de som håller på med grov brottslighet, det är där vi ska slå till. Försäkringskassan driver ingen begränsning i rätten för enskilda, säger han.