Just nu är det division som gäller på matematiken i 3G i Tullgårdsskolan.
–Och tallinjer. Det handlar om att få eleverna att förstå att talen alltid följer ett visst mönster. Just nu sysslar vi med heltal, berättar läraren Marie Scheuler.
Hon gick ut lärarhögskolan 1994 med en svenska-SO-inriktning och hon ger utbildningsminister Jan Björklund (FP) rätt när han hävdar att lärarutbildningen kan ha gett henne en för svag grund att stå på i matematikundervisningen.
–Det var nog lite för lite. Vi fick det elementära men inte mycket till fördjupning, säger Marie Scheuler som under förra läsåret gick en vidareutbildning i just matematik.
Men att eleverna skulle ha låga kunskaper i ämnet är inget Marie Scheuler upplever.
–Barnen har ett väldigt bra matematiskt tänkande som det gäller att stödja. Det är inget suckande i klassrummet när det är dags för matte, förklarar hon.
Enligt Jan Björklund visar emellertid både nationella och internationella undersökningar att elevernas resultat har sjunkit under en längre tid.
–Matte är ett krisämne. Det är ju inte vilket ämne som helst. Matte är grundläggande för naturvetenskap och teknik, vilket i sin tur är helt centralt för Sveriges ställning som industrination.
En förklaring till situationen är brister i lärarutbildningen för låg- och mellanstadiet, anser Jan Björklund.
–1985 infördes en betydande valfrihet, man kunde i princip välja bort matte. Många valde den inriktningen. Huvuddelen av de lärare som faktiskt undervisar i matte har mycket lite utbildning. Var fjärde lärare saknar helt utbildning i ämnet.
I förslaget till ny lärarutbildning som ska presenteras i februari är matematiksatsningen den enskilt största förändringen för låg- och mellanstadielärare.
–Det kommer att bli mer matte än någonsin. Ett halvårs heltidsstudier blirlägsta kravet, understryker Jan Björklund.
Det handlar både om mera ämneskunskaper, men också om didaktiken, metoderna för hur man lär ut ämnet. Om förändringen gör att något annat får stryka på foten vill utbildningsministern inte avslöja än.
–Vi avser ju också att ställa högre krav på lärarstudenterna. Det blir ett högre studietempo och innehållet kommer att öka.
Enligt Tomas Kroksmark, professor i pedagogik, visar forskning att barn som inte har hängt med från början får det mycket svårt högre upp i årskurserna. Därför välkomnar han de nya kraven på blivande lärare under förutsättning att det inte bara innebär att de själva ska fördjupa sig i ”derivata och integralanalyser”.
–Men om det handlar om hur de ska lära ut då är Jan Björklund och jag i samma klubb. Det är utmärkt.
