Fråga: Jag läser om riskgrupper men ser inte spädbarn nämnas. Om man är under sex månader, är influensan extra farlig då?

/Jenny

Svar: De riktigt små barnen kan bli ganska dåliga men brukar klara upp det rätt så bra ändå. Kanske beror detta på att de har med sig ett visst skydd från modern och via amning (om de ammas). Det verkar vara äldre barn, ungdomar och yngre vuxna som i så fall har drabbats av allvarlig sjukdom i högre utsträckning.

Fråga: Är det inte svårt att ge råd huruvida man ska stanna hemma eller söka vård om man under de första dygnen är väldigt medtagen, tex 40 feber, muskelvärk och hosta. Kan ju vara normalt förlopp för influensan, men hur vet man att man blir bättre och inte sämre? Anitviral behandling ska helst sättas in inom 48 timmar för att ha bäst effekt. Denna ekvation känns svår för mig. Borde inte alla som känner kraftiga symptom på influensa behandlas, tex som i Storbritannien. Jag kommer att vilja att mina barn behandlas om de drabbas, även min man och jag själv. Rekommendationerna är att stanna hemma och avvakta om man inte tillhör riskgruppen, det känns som ett farligt råd för mig.

Svar: Du har rätt i att det är svårt att ge precisa råd för enskilda fall när det rör sig om så många infekterade och så pass skilda förlopp. Men grundrekommendationen måste vara att hellre kontakta sjukvård en gång för mycket än en för lite. Man bör vara extra observant om man får svår hosta, andnöd (svårt att få tillräckligt med luft), mycket hög feber och påverkat allmäntillstånd. Sverige har valt att ha en något mer restriktiv hållning när det gäller Tamiflu än t ex Storbritanien, och det är såvitt jag vet inte aktuellt med ändring av det ännu.

Fråga: Är det så att WHO rekommenderar att alla barn som uppvisar symptom och är under fem år ska behandlas med Tamiflu/Relenza?

/Eva Lund

Svar: Våra rekommendationer inkluderar inte alla barn under 5 år oavsett symptom, men däremot en liberal inställning till behandling av alla misstänkta fall med allvarliga symptom. Man ska således inte vänta med att kontakta sjukvård eftersom behandling måste ges inom 48 timmar för att ha bra effekt (se även ovan).

Fråga: Jag är gravid i v 35 och har dessutom lindrig astma, gör det mig till en ”dubbel riskperson” att få svåra komplikationer? OM jag nu skulle känna symtom som tyder på svininfluensan, vart ska jag då vända mig, och hur bråttom är det? Har tyvärr fått olika bud överallt... och det minskar inte min oro.

/Annelie

Svar: Vänd dig till sjukvårdsupplysningen i första hand, tfn 1177. Lindrig astma i sig behöver inte betyda att du lättare får den nya influensan, men möjligen kan symptomen bli mer besvärliga om du ändå blir infekterad.

Fråga: Ska man boka tid redan nu för att bli vaccinerad? Är det på vårdcentralen, sjukhuset eller vaccinationsklinik som man skall bli vaccinerad?

/Anja

Svar: Varje län kommer att gå ut med information om hur man planerat att genomföra vaccinationerna. Det är nog för tidigt att boka tid nu, planeringen pågår för fullt. Sannolikt kommer många olika sjukvårdsinrättningar att vara engagerade.

Fråga: Vad händer om man drar på sig en ”vanlig influensa” i höst? Kommer man att vara mer utsatt för den nya influensan, kan man ”dubbelsmittas”? Och om man kan det – hur illa blir det?

/Wille

Svar: Intressanta frågor som vi tyvärr inte har svar på ännu. Mig veterligen finns det inget som talar för att man lättare får nya influensan efter att ha genomgått ”vanlig säsongsinfluensa”. Teoretiskt kan nog dubbelsmitta hända (det är ju så nya influensavirusvarianter uppstår) men hur det skulle te sig kliniskt är svårt att sia om. Det är inte så att bara för att man har två virus så blir man ”dubbelt så sjuk”. Det är ju heller inte säkert att vi får någon spridning av säsongsinfluensa, det kan mycket väl bli så att den nya influensan tar över helt.

Fråga: Jag tillhör inte någon riskgrupp men med tanke på att alla rekommenderas att vaccinera sig, vad händer till nästa influensasäsong? Vaccin hjälper väl bara en begränsad tid. Måste man vaccinera sig igen och igen och igen?

Svar: Vaccinet hjälper länge (många år) mot exakt samma virusstam. Så beroende på hur mycket den nya influensan förändrar sig så kan skyddet på lång sikt variera. Aktuella virusstammar som cirkulerar runt om på jorden analyseras regelbundet och avgör sedan sammansättningen av de vacciner som används. Hittills har det varit så att man behövt vaccinera om sig varje år mot säsongsinfluensan, men hur det nu kommer att utveckla sig med den nya varianten får vi helt enkelt vänta och se.

Fråga: I och med att dem som drabbas hårdast av svininfluensan får lunginflammation, varför gör man inte en massvaccinering med pneumokockvaccin redan nu? Alternativt vaccinerar riskgrupperna med pneumokockvaccin?

/Orolig

Svar: Man kan få lunginflammation både av influensaviruset i sig och av efterföljande bakterieinfektioner. Pneumokockvaccinet hjälper bara mot pneumokockbakterier, dvs inte mot viruset och inte mot andra bakterier (även om pneumokocker är en vanlig orsak till lunginflammation så finns det en rad andra bakterier som också kan orsaka det). Om det visar sig att många av de allvarliga fallen orsakats av en påföljande pneumokockinfektion så kan det vara aktuellt med någon form att kompletterande vaccination. Men hittills har det, mig veterligt, inte varit fallet. Men för äldre och riskgrupper kan det vara bra att på eget initiativ ta pneumokockvaccin ändå, enligt de rekommendationer som fanns redan innan den nya influensan dök upp.

Fråga: Är det inte sannolikt att det finns ett stort ”mörkertal” med smittade med väldigt milda symptom, och att risk för både allvarlig sjukdom hos individen och effekterna på sammhället kan vara väldigt överdrivna?

/Daniel

Svar: Vi vet att det finns ett stort antal smittade med milda symptom. Exakt hur många det rör sig om vet vi dock inte. De beräkningar som är gjorda på hur allvarlig epidemin är, hur farligt viruset är, tar hänsyn till detta ”mörkertal”. Det är genom sådana analyser man kommit fram till de aktuella siffrorna på t ex 0,1-0,2 procent dödlighet. Vi följer också läget på södra halvklotet, t ex Australien och Nya Zeeland, som ligger före oss i epidemin och försöker ”översätta” deras situation till vår och därmed få en uppfattning om hur hårt vi kommer att drabbas, t ex hur många som kommer att läggas in på sjukhus, hur många som behöver intensivvård etc. Vår målsättning är alltid att ha så realistiska siffror som möjligt, annars kan planering och de insatser som görs slå helt snett.

Fråga: Är en 35-årig man som har varit hemma sedan i fredags med ganska lindriga influensasymptom, knappt någon hosta, lite snuva. Ser man till bekräftade diagnoser hör jag inte till någon av riskgrupperna, men jag har gräsallergi och misstänker lindrig astma.

1. Den lindriga feber jag har haft hela veckan verkar inte ge sig – bör jag vara rädd för att snabbt insjukna och dö innan jag hinner söka vård?

2. Bör jag fortsätta med mina antihistamintabletter?

/Orolig

Svar: 1) Lindriga och stationära symptom inger inga förhågor, men om man blir sämre, nya symptom tillstöter etc så kan det bli aktuellt att söka sjukvård. Man kan vara observant på kraftig hosta, andnöd, bröstsmärtor, hög feber och påverkat allmäntillstånd.

2) Generellt brukar det vara bra att fortsätta med astmamedicinering när man får infektioner. Det finns inget i nuläget talar emot det när det gäller nya influensan.

Fråga: Jag har en 4-årig son som är konstaterad äggallergiker. Han har eksem som blir lite värre om han t.ex. äter en bulle. Han har vid ett tillfälle, när han var två år, fått i sig ganska mycket ägg (äggstanning) då fick han röda upphöjda utslag över halva kroppen. Nu vet jag inte om han har blivit bättre sedan dess, för vi försöker att undvika ägg så gott det går. Kan han vaccineras med det vanliga vaccinet eller kommer det finnas nåt annat vaccin som han kan få mot svininfluensan?

/Jessica Brun

Svar: Det kommer inte att finnas något alternativt vaccin tillgängligt (åtminstone inte till att börja med). Om man kan vaccinera trots viss äggallergi måste rådgöras med den läkare som sköter allergin och de som ska vaccinera.

Fråga: Vi är några familjer som sedan länge bokat resa till Turkiet (en vecka till Ananya) med avresa 19/9.

1. Är det olämpligt att resa med tanke på influensan?

2. Bör vi använda munskydd under flygresan (blev rekommenderade detta av läkare vid vår vårdcentral)?

3. Hur ska vi i så fall handskas med munskyddet för att inte öka smittorisken istället (ngn har i pressen uttalat sig om sådan ökad risk), med tanke på att man åtminstone måsta ta i det, och kanske ta av det helt, när man äter?

/Susanne Erkes, Borlänge

Svar: 1) Det finns inga specifika reserestriktioner pga nya influensan. Mig veterligt är situationen i Turkiet inte värre än på andra håll. Men rent allmänt så innebär förstås resande en ökad risk för exponering för både nya influensan och andra infektioner.

2-3) Vanliga enkla munskydd har inte visat sig ha någon avgörande effekt (det har gjorts en hel del studier på det). I så fall är det redan infekterade som ska ha dem, för att minska risken för droppsmitta från sig själva. Effektiva munskydd är jobbiga att ha en längre tid och därför inget realistiskt alternativ i det dagliga livet.

Fråga: Varför går inte myndigheterna ut samlat och aktivt med råd för minskad smittspridning av WHO:s typ? (En meters säkerhetsavstånd till förkylda, undvik handskakningar, kramar och andra berörande hälsningsritualer, håll krassliga barn hemma osv.) Och varför tar man inte bort karensdagen tills vaccineringen börjat så folk har råd att vara hemma redan innan feberna slår till?

/Clemens Lilliesköld

Svar: De råd som ges i Sverige är koordinerade sedan länge mellan de aktuella mydigheterna (fr a Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, samt smittskyddsläkarna i resp län). På hemsidorna för dessa myndigheter finns gemensam information men även myndighetssspecifik sådan (t ex rörande diagnostik som bara vi håller på med). Länkar till de övriga finns på vars och ens hemsidor. Vi har också delat på en telefonjour för frågor och delar på mail-baserade frågor och svar. Samlad information om detta (och mycket annat) finns på www.krisinformation.se.

Karensdagen är en fråga för Socialstyrelsen och regeringen. Jag har ingen insyn i den diskussionen.

Fråga: Jag undrar vad det är som orsakar att lungorna plötsligt slutar att fungera? Drabbas personen av dubbelsidig lunginflammation som en följd av svininfluensan? I så fall borde väl vaccination för lunginflammation införas, en spruta räcker ju i sex år ?

/Kjell-Olof Nordström

Svar: Exakt vad som händer när lungfunktionen sätts ur spel är nog inte känt, men man får en kraftig inflammation, med svullnad och vätskeutsöndring i vävnaderna vilket gör passage av syre (och koldioxid) svår. Ang vaccination mot lunginflammation, se fråga ovan.

Fråga: 1) Bör vi kalla den aktuella influensan ”svininfluensan”?

2) Jag har vaccinerat mig mot den ”vanliga” influensan i stort sett varje år de senaste fem åren. Vilket skydd (bättre eller sämre) har jag nu (före en ev vaccination) i förhållande till att jag tidigare inte skulle ha vaccinerat mig?

3) Innebär det vi nu gör (vaccination av hela befolkningen) att vi i Sverige behöver göra detta även under kommande år, dvs går vi nu in i ett helt nytt förhållningssätt till vaccinationer i framtiden.

4) Olika länder gör uppenbart helt olika bedömningar av behovet och omfattningen av vaccinationer. I vilken utsträckning finns det sakliga orsaker till detta? Är det kanske rent politiska bedömningar (inkl ekonomiska) som ligger bakom detta?

/Sören Norrby (72 år)

Svar: 1) Nej, detta är ingen ”ren” svininfluensa utan ett humant virus med inslag av fågel- och grisinfluensavirus. Det är också därför som WHO m fl ändrat namnet, men ”svininfluensa” lever kvar i ”folkmun”, media mm.

2) Bra fråga, men svår att svara på. Om du i något av de tidigare vaccinerna fått en virusstam (vaccinvirusstam) med som liknar den nu aktuella nya influensan, så har du sannlikt ett partiellt skydd. Teoretiskt skulle man också kunna tänka sig att ett visst partiellt skydd skapats ändå, men det är nog inget man kan räkna med tyvärr. Detta kräver ingående studier framöver. Således bäst att ta även det vaccin som snart kommer mot nya influensan.

3) Det beror på hur virus och epidemi (pandemi) utvecklar sig. Vi får helt enkelt följa läget, detaljanalysera de virusstammar som cirkulerar och fatta beslut efter hand. Vi kan mycket väl få en ny våg nästa år och om det viruset då har förändrat sig mycket så krävs ny vaccination, om det däremot är väldigt likt det som nu cirkulerar så kanske vi har skydd kvar. Mot vanlig säsongsinfluensa har vi dock behövt ta ny vaccination i princip varje år hittills. Man har även tidigare rekommenderat att så många som möjligt i riskgrupperna skulle vaccinera sig (mot s k säsongsinfluensa) men har inte nått upp riktigt till önskad täckningsgrad, så det nu uppkomna läget kanske bidrar till en förbättrad följsamhet till influensavaccination.

4) Det finns både ekonomiska och andra skäl till att man gjort olika bedömningar. I Sverige har vi satt en hög målsättning för att förhindra smitta och sjukdom i så hög utsträckning som möjligt. Vi gör sas det mesta möjliga i fråga om vaccination. Egentligen vet vi inte förrän efteråt vilket som var en optimal strategi. Men om vi skulle vara för passiva och viruset t ex förändras och blir mer elakartat så kan det vara för sent att göra något.

Fråga: Hur länge överlever viruset ute i luften? Exempel: kan jag dricka ur samma vattenflaska som min dotter om hon inte har använt den på säg en timme?

/Emma

Svar: Viruset kan överleva flera timmar, upp till en dag, på en yta (inte svävande i luften). Så efter en timme finns risk för smitta.

Fråga: Jag undrar om husdjur kan bli smittade av oss och i så fall, kan vi bli smittade av dem?

/Marion

Svar: Bara fåglar och grisar kan infekteras med detta virus.

Fråga: De riskgrupper som ska prioriteras vid vaccinering är ju äldre, gravida samt personer med exempelvis hjärtsjukdomar. Dock verkar influensan uppenbarligen utgöra störst hot mot unga vuxna i åldrarna ca 20-35 år, som enligt vaccinationsplanen kommer vara bland de absolut sista att vaccineras. Hur kommer detta sig?

/Karin Luttropp

Svar: Jag har inte sett någon färdig plan där just detta specificeras. Målsättningen är att genomföra så många vaccinationer som möjligt på kortast möjliga tid, så det borde inte bli så stor skillnad i tid mellan de första och de sista. Genomförandet av massvaccinationerna kan säkert komma att variera lite från län till län också, beroende på hur man löser det praktiska.

Fråga: Man uppmanar folk att inte dra för stora växlar angående den nya influensan. Statistiken säger att mellan 1 000-2 000 svenskar dör varje år i vanlig influensa, och det är redan sjuka och svaga människor som avlider. Detta går inte ihop med att det i nuläget är fyra svenskar som får ecmo-behandling (där alla är UNDER 30 år), och en svensk har dött (som var i 30-årsåldern). Jag drar slutsatsen att personer under 30-40 år är de som befinner sig i riskgruppen, snarare än äldre och redan sjuka människor. Stämmer detta, och kommer unga människor att prioriteras vid vaccinering?

/Rikard

Svar: Internationellt sett har ca 40% av dem som fått allvarlig sjukdom inte tillhört någon av de ”vanliga” riskgrupperna, dvs över hälften har trots allt haft någon underliggande åkomma som gör att man klarar influensa (även den nya) sämre. Men helt klart ska man ha observans på de yngre, men däremot känner jag inte till att speciell prioritering för vaccinationer kommer att ges för dem.

Fråga: Antalet smittade i Storbritannien har gått ner dramatiskt, vad beror det på? Det talas om att en andra våg ska komma men måste viruset mutera för att det ska bli en andra våg? Kort sagt: vad kommer vågorna sig av? Eftersom alla har så mycket kontakter nuförtiden och så stor andel av befolkningen är mottagliga för viruset borde väl smittan bara öka tills de flesta haft det och då mattas av för gott.

/Anna

Svar: Nedgången i Storbritanien tror man beror på att de fått skollov och semestrar efter oss, dvs kontakterna mellan människor minskade drastiskt. De kan få en förnyad spridning när alla är tillbaka igen (också ett exempel på en ”andra våg”). Om alla är vaccinerade så finns inte risken för en andra våg av exakt samma virusstam. Dock kommer detta virus, som alla influensavirus, säkert att förändras successivt med tiden och då minskar skyddseffekten av det vaccin som kommer att ges nu. Om vi inte får bra täckning med vaccinet (att inte så många tar det) kan många oskyddade individer finnas och därmed utgöra en riskpopulation för ny spridning. Ev kan det bli en kombination av ovanst som leder till en ”andra våg”. Om viruset inte skulle förändras alls skulle vi få den utveckling du beskriver i sista meningen.

Fråga: Jag bara undrar om det som Ann-Cathrin Engwall skriver på opinion stämmer, om det kan vara så att vi står sämre rustade inför nästa våg om vi vaccinerar oss. Om det nu är fallet kan du kort förklara varför vaccin inte ger samma skydd mot muteringar som vanlig smitta. det är ju samma virus eller?

/Martin

Svar: det finns inget som säger att vi skulle vara sämre rustade nästa gång för att vi vaccinerar nu. Ett komplett virus, som ger infektion, innehåller fler delar än vaccinet som består av vissa utvalda delar av viruspartikeln, och det i sig skulle kunna leda till ett något bredare skydd efter själva infektionen. Dock är infektionen i sig behäftad med en del otrevliga ”biverkningar” i en del fall och det vill vi hellre undvika än att släppa epidemin fri för att få ett eventuellt bättre skydd vid en eventuell ny omgång med samma virus. Om en ny ”våg” orsakas av ett något förändrat virus så görs ett nytt vaccin baserat på den nya stammen vilket då kan ge ett adekvat skydd.

SÖREN ANDERSSON

Överläkare, docent, chef avdelningen för virologi

Smittskyddsinstitutet