De nya kraven gäller den energi som går åt till uppvärmning, varmvatten och eldrift av pumpar och aggregat i fastigheter.

I dag ligger energikravet på max 110 och 150 kilowattimmar per kvadratmeter och år beroende på vilken av tre klimatzoner i Sverige det handlar om.

Boverket föreslår att kravet höjs och gränsvärdena därmed sänks med omkring 20 procent. För ett hus i södra Sverige betyder det att den årliga förbrukningen inte får överstiga 90 kilowattimmar.

– Det känns som ett slappt krav eftersom man i dag kan tangera värden på 35 kilowattimmar i nybyggda hus. Boverket hade kunnat dra gränsen vid 70 kilowattimmar och fortfarande vara generösa, säger Ulla Janson, forskare vid Lunds tekniska högskola.

Målet inom EU är att alla medlemsländer ska ha näst intill noll i energiförbrukning som krav på nybyggda hus år 2020. Samtidigt skruvas kraven på alla fastighetsägare upp – de nya gränserna gäller nämligen också vid ombyggnad.

– Energikraven måste bli strängare om vi ska leva upp till EU:s standard. Alltför försiktiga regler i dag gör att många fastighetsägare kan känna sig lurade om ett par år, när det visar sig att de renoveringar de gjort inte längre håller måttet, säger Ulla Janson.

Åke Blomsterberg, teknologie doktor och konsult på analys- och teknikföretaget WSP, delar de kritiska synpunkterna och jämför med situationen i Danmark.

– De danska kraven är hårdare. Där är de också mer framsynta och markerar redan nu vilka nya krav som kommer att gälla om några år. Boverket ger inga tydliga signaler om hur reglerna kommer att uppdateras med tiden, säger han.

Även Dag Lundblad, handläggare på Energimyndigheten som är en av remissinstanserna, anser att kraven i Boverkets förslag är lågt ställda.

– Många aktörer i byggbranschen klarar de föreslagna kraven med råge. Målsättningen är att vi klarar EU-direktivet om nära-noll-värde på nybyggda hus till år 2020. Boverkets direktiv om minimivärde är då ett viktigt verktyg, säger han.

Peter Johansson, ingenjör på Boverket, motiverar förslaget med att de tar hänsyn till byggkostnaderna:

– Gränsen kan vara nådd för hur långt skärpningen av energikraven kan ske med dagens bygg- och energikostnader. Vi ser fram emot synpunkter och hoppas att eventuella förslag på andra kravnivåer är välmotiverade och konsekvenserna beskrivna.

Ulla Janson, som disputerar på en avhandling om energisparande åtgärder i ny- och ombyggda bostadshus, är besviken på Boverkets bristande ambition.

– Boverket borde ta på sig ledartröjan och gå i framkanten. De krav de nu ställer är så låga att företagen ligger före dem i utveckling. Alla vet att energi inte är en oändlig resurs och det finns både vilja och kunskap inom byggbranschen att skapa hus som är anpassade för detta.

I sin forskning – där Ulla Janson studerat både nya så kallade passivhus och renoveringar av flerbostadshus från 1970-talet – visar hon att det är möjligt att göra även äldre fastigheter mycket energisnåla. Åtgärder som extra isolering, tätt klimatskal och mekanisk ventilation med värmeväxling för cirkulationen av till- och frånluft, fungerar både i nya och äldre hus.

– Det finns 400000 bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renovering och som liknar de hus som jag har studerat. Det går att göra mycket stora energivinster med små insatser. Vi har allt att vinna på att kraven inte är för lågt ställda, eftersom fastighetsägarna anpassar sig efter gällande regler, säger Ulla Janson.