Även i år blev den hårda striden om våra kostrekommendationer ett huvudtema på Läkaresällskapets riksstämma när den inleddes igår i Göteborg.

Frågan diskuterades vid två symposier och denna gång var tonen mindre aggressiv och kritiken mot de ”nya” dietinriktningarna som kan sammanfattas med begreppet GI-kost påtagligt nedtonad.

Matråden till typ 2-diabetiker har hela tiden stått i centrum för den inflammerade konflikten och på Göteborgsmötet redovisade professor Kjell Asplund det stora projekt som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering ) på uppdrag av Socialstyrelsen nu drar igång för att utvärdera det vetenskapliga underlaget för bästa diabetesmaten. Som ett första led i arbetat ska gruppen ta reda på vilka kostråd som idag verkligen ges till typ 2-diabetiker och samtliga svenska kliniker ska utfrågas.

– Det vet vi inte idag och det behövs som en baskunskap för hela vårt arbete, förklarade Kjell Asplund.

Det viktigaste uppdraget är att försöka få fram tillräckligt mycket data för att kunna bedöma om de nya GI-kosterna som till exempel Atkins med mindre kolhydrater och mer fett ska visa sig fungera bättre för diabetiker och deras blodsockerkontroll än de nuvarande rekommendationerna som bygger på de officiella råden om att framför allt minska på fett.

Hittills har så gott som samtliga etablerade experter starkt tillbakavisat dessa alternativa dietmetoder, men inställningen håller på att förändras.

Vid symposiet pekade diabetesprofessorn Christian Berne från Uppsala på att världens mäktigaste diabetesorganisation, amerikanska ADA (American Diabetes Association), nyligen gjort ett tillägg till sina kostrekommendationer. Där skrivs för första gången in att kost som innehåller låga kolhydrater och höga fetter (motsvarande Atkins-kosten eller GI) kan få prövas vid typ 2 diabetes åtminstone under kortare tid.

– Det måste betraktas som en försiktig öppning, kommenterar Christian Berne.

Just nu startar också Livsmedelsverkets arbete med att se över de nordiska och svenska kostrekommendationerna fyra år tidigare än planerat.

Enligt professor Tommy Cederholm i Uppsala kommer sannolikt de nya råden att bygga mer på vilket fett som ska ätas och mindre på att minska mängden fett som i dagens rekommendationer.

Foto: SCANPIX

Fakta

De omdiskuterade GI-kosterna har slagit igenom bland svenska folket. Telefonintervjuer med 1 027 personer visar att 63 procent nu anser att socker mest bidrar till viktproblem medan endast 15 procent pekar ut fett.

Nästan hälften av de tillfrågade bantar eller har bantat och av dem uppger 23 procent att de använder någon GI-metod. Det motsvarar 6 procent i hela befolkningen. Övriga metoder till exempel viktväktarna fick lägre siffror och Atkins och stenålderskost var kraftigt underrepresenterade.

Källa: Socialstyrelsen, Avdelningen för näringslära, Göteborgs universitet.