Björn och flickvännen Sandra skulle hemåt för att fira hennes gammelmormors 90-årsdag. Fredagskvällen var ljus och en månad framför dem låg framtiden. Slut på studier, dags för jobb och ny bostad.

Det sista Björn, då 24 år, minns är en bil han tror var grå.

Dagen därpå har han fyra ljuspunkter fästa på näthinnan när han vaknar upp på sjukhuset. En diakon berättar för honom om olyckan. Den drogpåverkade föraren som kommit över på fel sida av vägen. Deras Golf som slungats 24 meter bakåt till följd av den kraftiga kollisionen.

Sandra som inte längre finns.

–Jag fick träffa henne senare på dagen. De hade gjort i ordning henne. Hon var trasig, men det såg ut som om hon sov. När jag tog hennes hand och inte fick något svar – det är det svåraste jag gjort i hela mitt liv.

Fem år har passerat, det har gått ett tag sedan han talade om dagen då han förlorade sin älskade. Första året var han ofta ute i skolor och berättade om sina erfarenheter. Hans viktigaste budskap är:

–Kör nykter.

Idag beräknas ungefär 99,75 procent av samtliga förare vara nyktra i trafiken. Det är en siffra som de senaste åren pekat uppåt – om än för långsamt för att samhället ska vara nöjt.

I fjol dog 28 personer till följd av onyktra förare. I Sverige råder nollvisionen; att inte en enda person ska dödas eller skadas i trafiken. Till 2020 har ett etappmål satts upp: max 220 trafikdödade.

Ett fokusområde på vägen dit är nykter trafik. Analytiker vid berörda myndigheter gör gällande att vi årligen skulle spara upp till 30 liv – jämfört med 2007 då nära 50 alkoholpåverkade förare omkom – om andelen nyktra förare steg till 99,90 procent. Men det målet kommer inte att nås.

–Vår bedömning är att det inte går tillräckligt fort för att vi ska klara det. En liten förändring ger stort resultat när det gäller nykterhet, säger Åsa Forsman, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Även Roger Johansson, trafiksäkerhetsexpert vid Trafikverket, konstaterar att siffrorna ligger i underkant för att målet 2020 ska uppfyllas. Samtidigt, poängterar han, har mycket hänt de senaste åren:

–Allt fler bilar kör med antisladdsystem, vi har bältespåminnare och mitträcken, vilket gjort att vi fått ned siffrorna. Vi anar också att olyckorna bland unga minskat eftersom de inte har råd att ta körkort i lika hög utsträckning som före lågkonjunkturen. Vi tror att den höga arbetslösheten spelar roll; vi har inte lika många ungdomskrascher längre, säger han.

Störst betydelse för den positiva utvecklingen har sannolikt det faktum att polisen sedan 2004 ökat antalet utandningsprov kraftigt. Idag genomförs omkring 2,5 miljoner ”blåsningar” per år.

Genom ny teknik hoppas inblandade aktörer att antalet kontroller snart ska bli långt fler, inte minst i hamnarna där antalet rattonyktra förare beräknas vara stort.

–Vi behöver möta rattfylleriet på alla nivåer. Det här är en effektiv väg, säger Liza Jakobsson, utredare vid Trafikverket som tror att alkobommar kan vara en viktig pusselbit.

Tomas Jonsson, laboratoriechef på Motorförarnas helnykterhetsförbund, berättar om en ny typ av utandningsprov som han tror kan revolutionera marknaden. De är tänkta att i ett första skede användas till just alkobommar – och är i detta nu på väg ut på marknaden.

–En mätning tar 1,6 sekunder och du behöver inte något munstycke. När vi på sikt installerat det här i samtliga hamnar kommer vi att kunna genomföra 3,5 miljoner utandningsprov per år. Det skulle minska rattfylleriet rejält, säger han och fortsätter:

–I Stockholm kommer varannan rattfyllerist från någon av hamnarna. Vi skulle alltså kunna halvera antalet personer som kör onyktert i huvudstaden.

Den IR-teknik (se faktaruta) som används kommer att provas i skarpt läge genom fältförsök under hösten. Både Jonsson och Jakobsson tror att tekniken kommer att slå igenom i olika användningsformer inom några år:

–Före 2020 tror jag att de flesta hamnar kommer att vara utrustade med bommar som har den här tekniken, säger Tomas Jonsson.

Björn är inte nykterist. Men alkohol och bilkörning – eller för den delen cykling – skulle han aldrig blanda ihop:

–Det borde vara självklart. När något händer drabbar det så himla många. Det är inte så att tiden läker alla sår. De finns kvar, men genom att prata om det som hänt kan jag bearbeta det. Man kan väl säga att jag lärt mig lägga om såren.

Björn tycker att han tar bättre tillvara på livet efter olyckan – han gör mer roliga saker nu. ”Tidigare var jag väldigt seriös i skolan. Ibland kan jag ångra att jag inte tog lättare på det”, säger han.

Sandra var Björns första och stora kärlek. Hon blev 21 år gammal. Mannen som kolliderade med Björn och Sandra fick tre månaders fängelse och skyddstillsyn. Vid rättegången framkom att han hade rökt hasch hela dagen och hade 0,73 promille alkohol i blodet. Bilen slungades 24 meter.