Antalet resenärer som fått betala straffavgift för att ha åkt utan biljett i SL-trafiken har minskat från drygt 32 600 förra året till drygt 16 200 personer till och med 27 december i år, visar statistik som SvD tagit del av.
En del av förklaringen till halveringen kan vara spärrvärdarna, som sedan de infördes på prov våren 2005 har ökat till 20 tvåmanspatruller vid tunnelbanan och 10 patruller vid pendeltågen.
- Det har visat sig vara väldigt lyckosamt och vi märker att de har gett effekt, säger Thomas Silvander, chef för SL:s stationsservice.
Han ger ett exempel: under första veckan i november stoppade värdarna cirka 14 000 personer som hade tänkt fuskåka i tunnelbanan.
Vid halvårsskiftet tog SL:s kundtjänst över samtliga biljettkontrollanter inom kollektivtrafiken och jämfört med förra året är kontrollverksamheten uppbyggd på ett lite annat sätt, säger försäljningschefen Jarl Klang. Därför tycker han inte att man kan dra några större slutsatser av statistiken.
- Det allmänna intrycket är att läget är
oförändrat mot tidigare. Siffrorna är inte alarmerande men vi känner att vi vill ha ner dem, säger han.
Den nya borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting kräver nolltolerans mot fuskåkningen och under 2007 vill de få tillstånd att höja straffavgiften från dagens 800 kronor till 1 200 kronor.
Redan i januari införs ett helt nytt grepp för att få fler att betala för sig. Inspirerade av Radiotjänst kommer SL att gå ut och informera om speciella kontrollinsatser via bland annat tidningsannonser och informationstavlor i tunnelbanan och på bussterminaler.
- En vecka kan vi gå ut med att det är skärpt kontroll på till exempel gröna linjen. Det kan också vara skärpt kontroll på en viss sträcka eller tunnelbanestation, säger Jarl Klang.
Han tror att det nya greppet kommer att få fler att köpa biljett.
- Men det är lika mycket riktat till dem som betalar i dag. De ska känna att vi gör något åt dem som inte betalar.
Strategin att varna om skärpta kontroller används inte bara av Radiotjänst och
tv-pejlarna. I dag kan uppkopplade bilister gå in på polisens hemsida och få veta både vilka dagar och på vilka vägsträckor som trafiken kommer att övervakas. Det nya tillvägagångssättet anses vara bra för att få fler att hålla hastighetsgränserna och tänka på hur de kör.
Enligt en studie vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, är övervakning integrerat med informationskampanjer eller reklam effektivt när det gäller att förändra vägtrafikanters beteende.
- Man visar att polisen är närvarande och påminner om det. Men informationen måste kombineras med att bilisten då och då ser en polis, säger Jörgen Larsson, forskare på VTI.
SL kommer att följa upp den nya strategin och se om den fungerar även inom kollektivtrafiken. Den 1 april väntas dessutom ett nytt zonsystem träda i kraft som kan ha effekt på fuskåkarna, tror Jarl Klang.
- Zontaxan kommer att innebära att fler gör förköp och går över till kort eftersom det kommer att bli avsevärt dyrare att betala kontant.
Paradoxalt nog visar det
sig ofta att de som hoppar över spärrarna i tunnelbanan redan har periodkort eller liknande.
- Vi har upptäckt att många faktiskt har betalat för sig. Det är ofta lite yngre personer som har terminskort och så vidare. Det handlar väl om att de vill visa sig modiga.
