Tanken med den nya strandskyddslagen är skärpta regler för att få bygga strandnära i de redan hårt exploaterade områdena längs havskusten.

Men i lagförslaget som presenterades på torsdagseftermiddagen öppnas samtidigt för bebyggelse alldeles intill vattnet på landsbygdsorter och i mindre exploaterade områden.

– Det finns gott om stränder där utbyggnad är möjligt. Fler människor behöver kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende. Det är en nyckel till fortsatt utveckling av Sverige, så varför inte bygga där vi vet att vi inte hotar allemansrätten? säger miljöminister Andreas Carlgren (c).

De områden som anses vara överexploaterade och där dispens enligt Carlgren inte ska ges är havskusten från Bohuslän till Uppland, samt Höga kusten.

I tätortsområden, längs kusten och skärgårdarna från Roslagen till gränsen mot Finland, Gotland och vissa delar vid Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet ska så kallad landsbygdsutveckling vara möjlig men tillämpas restriktivt, enligt förslaget.

Med särskilt formulerade undantag i lagtexten för vad som kan ge dispens menar regeringen att strandskyddet skärps.

Till exempel ska dispens från strandskyddet ges om området redan tagits i anspråk, om området behövs för att utvidga en pågående verksamhet eller annat mycket angeläget intresse.

Kritikerna menar att resultatet av villkoren riskerar att ge motsatt effekt.

– Visst är det bra att man preciserar undantagen, men man inför också helt nya undantag. Hela begreppet ”landsbygdsutveckling” är en ny dispensgrund, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och fortsätter:

– Carlgren lovade skräpningar där trycket är starkt och vi kan inte se sådana skärpningar, det här är ett svek.

Anders Ygeman, miljöpolitisk talesman för socialdemokraterna, menar att formuleringen som ger rätt till dispens från strandskyddet om området redan har tagits i anspråk, riskerar att ge strandskyddslagen motsatt effekt.

– De påstår att det blir svårare, men med regeln om kompletteringsbebyggelse kan det till och med bli lättare, säger Anders Ygeman (s) till SvD.se.

Av 110 remissinstanser har 85 procent ställt sig positiva till lagförslaget, enligt regeringen.

Dock har tunga miljöintressen som Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Centrum för biologisk mångfald och naturvårdsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet alla ställt sig tveksamma till den nya lagen.

Flera av dem påtalar risken för negativa konsekvenser för miljön, växt- och djurliv.

– Jag avfärdar all sådan kritik. Där kan jag vara tydlig: det finns inga möjligheter till lättnader där trycket är hårt, säger Andreas Carlgren (c).

Lagen väntas träda i kraft 1 juli i år.