Runstenen grävdes upp redan i höstas i samband med att kyrkogårdsförvaltningen schaktade för att lägga ner en kabel på kyrkogården. Stenen var lerig men personalen tyckte att det var en fin stenbumling och den hamnade därför i ett stenupplag på kyrkans område.

Där har den legat fram tills nyligen, då den togs fram för att fungera som en hörnflagga för bilarna på en parkeringsplats som är under byggnation.

Lite regn gjorde att leran försvann och helt plötsligt förvandlades den stora stenen till en unik runsten.

– Det var en kille som ringde i går och sa ”nu har vi något här”. Det visade sig vara en hittills okänd runsten som inte har sett dagens ljus på kanske 1000 år, säger Mats Vänehem, arkeolog och projektledare för Runriket.

Runstenen är en meter lång och cirka en halv meter bred. Den är lite skadad och första delen av texten saknas, men resten lyder ”…fr reste denna sten efter Frösten sin fader”. Den tros ha ställts upp i början av 1000-talet efter Kristus.

Mats Vänehem beskriver upplevelsen som ”nästan religiös”.

– Den har legat nerbäddad i flera hundra år, kanske i tusen år. Det är klart att man får lite ilningar längs ryggraden, säger han.

Nu ska stenen undersökas och förhoppningen är att den bli en bit av det historiska pussel som Stockholms läns museum lägger kring de släkter som rest runstenar i trakten.

Området kring Vallentuna gamla 1100-tals kyrka är världens runstenstätaste, enligt Mats Vänehem. I dag finns redan sex kända runstenar placerade i området och tanken är att den senaste upptäckten också ska göras tillgänglig för allmänheten.

– Kyrkan har sagt att de vill ställa upp den utanför, säger Mats Vänehem.