Fredagen den 3 juli i år kom besked från Högsta domstolen som ger hopp till dömda våldtäktsmän. Genom att riva upp två hovrättsdomar där ord stått mot ord skickade justitieråden på Bondeska palatset i Gamla stan ett budskap till svenska domstolar: Det ska inte räcka att brottsoffrets berättelse är mer trovärdig än den åtalades.

Enligt Johan Munck, Högsta domstolens ordförande, skulle domarna få ett begränsat prejudikatvärde. Framför allt ökar kraven på polisens utredningar, menade han.

Men redan har två gärningsmän frikänts med hänvisning till den nya praxisen, som ställer domstolarnas bevisvärdering på sin spets. Med hårdare beviskrav ökar å ena sidan risken för att våldtäktsmän går fria. Å andra sidan så ökar rättsäkerheten för de åtalade.

För svenska åklagare väntar delvis nya spelregler efter semestrarna och informationsmöten är inplanerade. Kammaråklagare Anna Håkansson, verksam vid Åklagarmyndigheten i Malmö, tror att det kommer att bli en stor fråga under hösten.

– Detta kommer säkert att få genomslag.Min uppfattning är att tingsrätterna kommer att använda det, inte bara i sexmål utan och också i relationsmål där man inte har några bra vittnen. Det är helt klart skärpta krav, säger hon.

Hon har lett flera åtal uppmärksammade våldtäktsmål, som mot operasångaren Tito Beltrán, och tror att fler förundersökningar nu kommer att läggas ner innan de ens når rätten.

– HD sätter ribban, säger hon.

Johan Ström på Åklagarmyndighetens utvecklingscenter i Göteborg gör samma bedömning:

– Vi kommer att behöva bli duktigare på bra förundersökningar, dokumentera på bra sätt. Det kommer att bli ännu svårare om man anmäler en månad efteråt.

Anna Kaldal, doktorand i processrätt vid Stockholms universitet, med sexualbrott som specialitet, har tillsammans med kollegan Katrin Lainpelto studerat HD-domarna.

De menar att HD egentligen inte skärper praxis, fortfarande gäller principen om fri bevisprövning och samma beviskrav som i andra brottmål - men att fallen ändå får konsekvenser.

Anna Kaldal ser en risk att de skapar en överdriven försiktighet bland åklagarna:

– Risken är att de får större effekt än vad som är avsikten. Det som HD säger påverkar domarna, som påverkar åklagarna, som påverkar polisen. Rent rättsligt har läget inte förändrats på ett dramatiskt sätt.

Hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, som bland annat dömde i målet mot de så kallade Stureplansprofilerna, håller med.

– Jag anser att HD bara har lagt fast den praxis som man redan gett uttryck för. Men psykologiskt kan det bli skillnad med mer försiktiga domstolar.

Han tror dock inte att praxis hade kunnat fria gärningsmännen i Stureplansvåldtäkterna, eftersom det fanns stödbevisning i form av sms och skador.

Ulrika Rogland, kammaråklagare i Malmö som åtalade Alexandramannen, säger att det redan i dag är ”oerhört svårt” att få fällande domar.

– Redan idag är praxis såpass hård, att skärpa ytterligare finns det inget behov av. Blir det ännu hårdare så vet jag inte hur vi ska få några fällande domar.

Kammaråklagare Rolf Hillegren vid City åklagarkammare i Stockholm uppskattar att rättssäkerhetsaspekten betonas.

– Det ska vara höga beviskrav i brottmål, även i sexbrott, säger han.

Han menar att lagen i dag har urlakat vad begreppet våldtäkt betyder.

– När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, säger han.

På familjevåldsenheten i Malmö påpekar kriminalkommissarie Anna Gustafsson svårigheterna att bevisa just majoriteten sexbrott som sker i nära relationer. Totalt fälls bara några hundra våldtäktsmän per år i landet.

– Åklagare måste vara krigare för att driva den typen av mål.