Den nya fårsorten Dorper ska öppna vägen för en mer industrialiserad djurhållning när det gäller får. Den har ofta jämförts med kornas Belgian Blue eftersom den nästan inte har någon päls men mycket muskler.

På Boda farm utanför Sala har Ingegerd Eriksson fått dispens från Jordbruksverket för att operera in embryon med Dorper. Av djurskyddsskäl är denna teknik för embryoöverföring annars förbjuden.

Med hjälp av ett team från Kanada har 121 nedfrysta embryon tagits till Sverige och opererats in i 61 tackor som fungerar som surrogatmammor för de blivande lammen.

Ingegerd Eriksson ser stora fördelar med den nya rasen, säger hon i en intervju i Sveriges Radio:

– Det är ju det att den för det första är snabbväxande och för en köttras är det a och o. Den är ekonomisk eftersom du inte behöver klippa den. Men framför allt har rasen en längre brunstperiod, och det betyder att Dorper kan betäckas året om.

Hon vill göra sin gård till en central för en europeisk storsatsning på den nya rasen som ursprungligen kommer från Sydafrika. Dorper-fåret ska kunna möjliggöra en industrialiserad lammproduktion som kan pågå året om och som liknar uppfödningen av andra köttdjur.

Men Ingegerd Eriksson tycker inte att Dorper-fåren kan jämföras med Belgian Blue:

– En Belgian Blue är en mutant gene, alltså inget som har kommit till av naturen. En Dorper är framtagen från en Dorset med horn och en Persian som är en av urraserna i Sydafrika.

Att importera Dorper-får skulle innebär hinder i form av lång tid i karantän och andra fördyrande omständigheter. Tekniken med nedfrysta embryon som planteras in och får surrogatmammor är utbredd utomlands.

Sven Stenson, förbundsordförande för riksförbundet Djurskyddet i Sverige är mycket kritisk mot att Dorperembryon har planterats in i svenska tackor.

– Vi vet inte vad som händer vid födseln ännu, om man behöver kejsarsnitt. Vi har ju sett på nötraser att det blir onaturliga och plågsamma födslar för korna, säger han till P1 Morgon.

Han är därför tveksam till Jordbruksverkets beslut att ge dispens. Sven Stenson drar också paralleller till debatten som förts om korasen belgisk blå.

– Om de ska födas upp på kraftfoder inomhus får vi de här problemen som vi haft med monstertjurar, säger han.

Bertil Gabrielsson, ordförande för svenska fåravelsförbundet, försvarar dock embryometoden.

– I det här fallet kunde man inte importera levande Dorperdjur på grund av sjukläget. Då var det här enda sättet att få in den här rasen i Sverige, säger han till P1 Morgon.

Gabrielsson betonar dock att det endast handlar om ett pilotprojekt som ska utvärderas.

– Vi måste ha ett förebyggande smittskyddssystem i fall det uppkommer situationer där vi inte kan transportera djur hit. Då måste vi kunna utveckla vår näring på ett annat sätt, säger han till P1 Morgon.

Svenska Dagbladet och SR Ekot har gemensamt granskat trenderna inom fåraveln där nya köttraser och mer inomhushållning nu gör sitt intåg i Sverige.