Det ska inte räcka med att den som anmäler en våldtäkt har en mer trovärdig berättelse än den åtalade för att få rätten på sin sida. När ord står mot ord måste det finnas någon form av stödbevisning. Det slog Högsta domstolen, HD, fast i två domar den 3 juli i år.

Bedömare är, som SvD tidigare berättat, oense om hur stort prejudikatvärde domarna har. HD:s ordförande Johan Munck menar att det är begränsat. Men intervjuer med erfarna åklagare i landet visade att de tror på att praxisfallen kommer att försvåra deras möjligheter att få fällande domar.

Advokater som försvarar misstänkta sexualbrottslingar hyllar däremot HD:s domar. Redan nu märks genomslaget bland överklaganden som kommit in från tingsrätterna, där dömda våldtäktsmän tror att HD-domarna kan hjälpa dem.

SvD har gått igenom samtliga överklaganden till landets sex hovrätter i våldtäktsmål sedan HD:s nya praxis kom för sju veckor sedan. Totalt rör det sig om runt 25 stycken. I fem av fallen hänvisar man tydligt till HD:s domar.

Enligt advokat Stefan Stålnacke, som försvarar en 29-åring som dömts till två och ett halvt års fängelse i Skellefteå tingsrätt, väcker domarna hopp i fall där domstolen endast gått på den våldtagnes berättelse:

– Det är en signal om att det inte räcker med målsägarens glada uppsyn eller en trovärdig sammanhängande berättelse.

Advokat Johan Gullesjö, som även han överklagar en våldtäktsdom till Hovrätten i övre Norrland, ser HD-domarna som en väckarklocka för rätterna.

– Det är uppenbart att det sitter folk i fängelse som inte är skyldiga till brott. Det här kommer att ha en väldigt stor betydelse. Jag tror att det leder till färre åtal.

Johan Gullesjö pekar, liksom HD-domarna gör, på att utredningen varit bristfällig i hans mål. Till exempel gjorde inte polisen någon rekonstruktion av händelseförloppet. Han menar att det egentligen inte handlar om en helt ny praxis, men att hovrätterna tidigare ”inte riktigt köpt de höga beviskraven” .

En annan advokat som överklagat är Carl Magnus Lilienberg som vill att Svea hovrätt friar hans 23-årige klient.

– HD-domarna kom samma vecka som det var huvudförhandlingar och dom i vårt mål. Tingsrätten har inte beaktat de beviskrav som ställs genom de nya domarna, säger han.

Enligt Carl Magnus Lilienberg är hans fall ett skolexempel för vad HD menar.

– Ord står mot ord och så är det lite lös kringbevisning som visar att flickan varit upprörd efteråt. Det är ett fall som är ännu svagare än HD-fallen.

Advokat Johan Eriksson har försvarat ett stort antal misstänkta våldtäktsmän under sin karriär. Han tror att de flesta försvarsadvokater välkomnar domarna.

– Det har alltid funnits ett gap mellan den allmänna debattens uppfattning om hur svårt det är att bli fälld för en våldtäkt kontra försvarsadvokaterna uppfattning om hur lätt det kan vara, säger han.

Johan Eriksson säger att det händer att han i bland tror på sin klient ”även utanför yrkesrollen” och tänker ”fan, han kanske inte är skyldig”. Då blir frustrationen stor över fällande domar trots för lite bevisning.

–Men nu ställer sig HD på taket och ropar ut till landets domare att så här ska nu hantera bevisning. Det kommer att få genomslagskraft.

En annan som tror att domarna gör skillnad är advokat Kenneth Lewis, som varit både försvarsadvokat för män åtalade för våldtäkt och målsägandebiträde för våldtagna kvinnor.

– Som det är nu är det lite som ett lotteri. Tingsrätterna är väldigt ojämna och redan tidigare finns det praxis från HD som säger ungefär samma sak som de här nya domarna men följsam- heten till HD:s domar har inte varit vad den borde vara. Man har fällt på ytterst svag bevisning och då finns en risk att oskyldiga döms, säger han.

Advokat Elisabeth Massi Fritz h ar varit målsägarbiträde åt många våldtagna kvinnor. Hon är kritisk till HD:s domar som hon menar sänder fel signaler till åklagare och domstolar.

– Domskälen är enligt mitt sett att se präglade av ett gammalmodigt synsätt och en bristande förståelse för offrets trauma och hur utsagan ska värderas. En utsaga kan förstås värderas på olika sätt beroende på vad det finns för kunskaper, attityder och jämställdhetssyn hos dem som ska värdera och till slut döma i målen, säger hon.

Elisabeth Massi Fritz är orolig över att domarna kommer att få ett stort genomslag.

– Vi behöver verkligen få in ett jämställdhetsperspektiv i våra domstolar. Modern syn är ett måste. De som ej har det tänkande som krävs bör fundera på att byta jobb oavsett om det är åklagare, domare eller annat.