Knappt en vecka efter 11 december-bomben på Bryggargatan åkte Birgitta Ohlsson till Köpenhamn för att studera det danska arbetet mot våldsbejakande extremism.
Efteråt hade hon bestämt sig: Sverige behöver en nationell handlingsplan mot extremism precis som Danmark, Nederländerna och Storbritannien – länder som alla har drabbats av uppmärksammat extremistvåld.
Storbritannien utvärderar just nu sitt antiterrorarbete.
–De har varit väldigt öppenhjärtiga och sagt att de har haft för mycket fokus på muslimska religiösa ledare, säger Birgitta Ohlsson.
Det bör Sverige lära av, anser hon. Muslimska förebilder ska sökas i vidare kretsar.
–Vi måste ifrågasätta vem vi samarbetar med. De religiösa ledarna är inte alltid representativa för gruppen.
Arbetet med en svensk handlingsplan mot politisk och religiös extremism är i sin linda. Frågan har inte gått genom samordningskansliet och därmed inte fått klartecken från de övriga borgerliga. Tidigast kan ett utkast vara klart till sommaren, tror Birgitta Ohlsson.
Redan nu finns varningstecken bland unga. När 4674 gymnasieungdomar fick svara på frågor om judar, muslimer, homosexuella och invandrare uttryckte en av fem en negativ inställning. Vilka som är negativa framgår tydligt i Forum för levande historias undersökning.
–Om jag ska hitta en kritik mot svensk politik så tycker jag att vi har vi haft för allmänna, generella toleransprojekt.
En stor majoritet av gymnasietjejerna är i undersökningen toleranta mot exempelvis homosexuella. Men bland unga pojkar i marginaliserade miljöer ser det annorlunda ut.
–Bland unga pojkar på landsbygden och bland pojkar i utanförskapsområden så ser vi en ganska stor homofobi. Då borde vi rikta in oss på dem där problematiken finns, våga vara tydliga. Att titta på dem som är uttalat antisemitiska, islamofobiska, invandringsfientliga, som är antiziganister och homofober.
Skolan kommer att få en viktig roll, säger Birgitta Ohlsson. Här kan Danmark agera förebild.
–Jag håller inte med om den danska integrationspolitiken på många punkter. Jag tycker att den är alldeles för förenklad och för hård. Men jag tycker att de har använt ett mycket mer öppet och ödmjukt perspektiv när de har hanterat extremism och radikalisering.
I Danmark pågår arbetet med att skapa förtroende mellan skolan, polisen, socialtjänsten och hemmen. Birgitta Ohlsson vill att det i varje kommun ska finnas en formellt ansvarig som oroliga familjer kan vända sig till.
–Lärare, polis och föräldrar ser ofta tidiga varningssignaler när det rör på sig i en viss grupp. Men kommuner måste bli bättre på att fånga upp personer i riskzonen – innan det har hänt något allvarligt.
Den 17 januari besökte Birgitta Ohlsson Exit på Fryshuset. Någon motsvarande avhopparverksamhet för vänsterextremister och våldsbejakande extremister finns inte.
–Jag tror inte att man kan bygga upp en exakt kopia av Exit som passar för våldsbejakande islamister, men däremot kan de tjäna som förebild eftersom det finns likheter mellan grupperna. Det finns exempel på personer har gått från vit makt-miljö till våldsbejakande islamism.
