Utredaren föreslår också reglering för hur polisen får använda spaningsmetoder som avlyssning, pejling och brottsprovokation.
Om det misstänkta brottet kan leda till häktning ska polisen få använda metoderna.
Domstolarna och den särskilda nämnden ska enligt förslaget kunna ge polisen tillstånd att begå brottsliga gärningar under infiltrationsoperationer. Det ska främst gälla gärningar som bara kan ge böter, men också ”i mindre mån” till brott med hårdare straff i straffskalan.
- Det kan gälla att hjälpa till med förpackning av narkotika eller likande, säger Stefan Reimer.
Utredaren föreslår att en ny lag - den så kallade inhämtningslagen - införs för att reglera spaningsmetoder som infiltration, brottsprovokation och vissa tekniska hjälpmedel som exempelvis pejling.
Lagen ska göra åtgärderna mer effektiva, men också öka kontrollen och öka integritetsskyddet och rättssäkerheten, enligt ett pressmeddelande från justitiedepartementet.
Utredaren föreslår också att personer som provoceras att begå brott genom polisens spaningsmetoder inte ska kunna åtalas för dessa. De får bara lagföras för de tidigare brott som polisen får information om genom brottsprovokationen.
Om polisen vill använda vissa spaningsmetoder vid en förundersökning ska de först få tillstånd av domstol.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg välkomnar en ny lag om polisens särskilda spaningsmetoder.
- Det är oerhört viktigt att de här frågorna regleras, säger hon.
Däremot är hon kritisk mot flera punkter i utredarens förslag. Det gäller bland annat i vilken utsträckning polisen ska få göra sig skyldig till brott i samband med infiltration.
- Man kan ifrågasätta om förslaget inte måste göras lite snävare. Jag tycker att man i varje fall bör begränsa det till att avse sådana gärningar som kan leda till böter. Förslaget är för långtgående när man även ger tillåtelse till medverkan, säger hon.
Advokatsamfundet är också kritiskt till att polisen ska få engagera privatpersoner i sin spaning.
