Bisfenol A, som även kallas BPA, är en av världens vanligaste plastkemikalier och finns i allt från plastmuggar till skidor. Användningen ökar med 6 till 10 procent per år och den globala produktionen uppgår nu till omkring 3 miljarder kilo per år.

Många forskare har därför oroats av att en lång rad djurstudier visat att BPA även i låga doser kan ge långsiktiga hormonstörningar. Som SvD nyligen kunde berätta har studier på apor även visat att BPA kan skada inlärningsförmågan.

De reglerande myndigheterna i EU och USA anser dock att ämnet är ofarligt vid dagens tillåtna dos och att de oroande djurförsöken inte är relevanta för människor. Amerikanska National institute of health anser däremot att riskerna med läckage från framför allt matförpackningar och behållare inte kan bortses ifrån.

Nu har professor David Melzer och hans kolleger vid universiteten i Exeter och Iowa för första gången analyserat effekten av verkliga, låga doser av BPA på en stor grupp människor. Utgångspunkten är 1455 vuxna amerikaner som ingår i den nationella NHANES-studien, den enda stora studie som släppt data om BPA i urinprover. Resultaten publiceras idag i den ansedda medicintidskriften Jama.

Slutsats: den fjärdedel som hade högst halt av BPA i sin urin löpte tre gånger större risk att också lida av hjärtsjukdomar och 2,4 gånger större risk att lida av diabetes. Forskarna såg även en tydlig samvariation med onormala enzymförändringar i levern.

Däremot såg de ingen säker statistisk koppling till ett antal andra sjukdomar, exempelvis cancer och astma, som rapporterats i samband med djurförsök.

Forskarna menar att resultaten är alarmerande men betonar själva att metoden inte kan bekräfta ett orsakssamband. De efterlyser därför nya oberoende studier som testar slutsatsen.

– De goda nyheterna är att politiska åtgärder för att minska exponeringen kan visa sig vara ett effektivt medel för att förbättra folkhälsan och minska bördan av några av de mest betydande mänskliga hälsoproblemen, skriver Missouri-professorn Frederick vom Saal i en kommentar i samma nummer av Jama.

De nya resultaten visar också att en genomsnittlig amerikan tycks få i sig högre halter av BPA än vad myndigheterna hittills räknat med. Forskarna menar att detta främst förklaras av utfällningar via maten och då inte minst sådan i konservburkar. Men eftersom BPA används inom snart sagt alla områden kan man även få i sig ämnet från till exempel dricksvatten, tandlagningar, genom huden och via inandning av damm.

– Även om bisfenol A finns i många saker kan man minska sin exponering radikalt genom att tänka glas: nappflaskor i glas och konservburkar i glas, säger Carl Schlyter som är EU-parlamentariker för miljöpartiet.

– Tyvärr tror jag att det kan ta fem år innan EU gör något i den här frågan. När den nya kemikalielagstiftningen, Reach, träder i kraft blir man under lång tid helt upptagna med administration. Men just därför är det ett gyllene tillfälle för Sverige att gå före och begränsa vissa tillämpningar av bisfenol i väntan på att REACH hinner utvärdera ämnet, säger Carl Schlyter.

Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel G Forsberg säger att myndigheten noga följer forskningen.

– Det är jätteviktigt att det här vägs in men för tillfället är vår strategi att detta ska hanteras inom Reach.

– Men man ska komma ihåg att det finns ett förbud i miljöbalken mot allmänfarlig verksamhet. Om vi skulle komma fram till att det är motiverat är det möjligt att stoppa vissa tillämpningar, som BPA i nappflaskor, utifrån svensk lagstiftning, säger Ethel G Forsberg.