En främling utanför hemmet, telefonsamtal, brev med kärleksförklaringar eller allvarliga hot. Det är några uttryck för fenomenet stalkning, eller personförföljelse.

- Stalkare söker ofta intimitet, men den laddningen vänds inte sällan till aggressivitet. I en tredjedel av fallen förekommer försök till fysiskt våld, säger Martin Grann, docent vid Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet.

Studier saknas om hur utbrett problemet är i Sverige. Kända människor, som politiker eller musiker, antas vara särskilt utsatta.

Mathias Holmgren, sångare och tidigare medlem i dansbandet Barbados, uppvaktades av två kvinnor 2002. Uppvaktningen slutade dock med hot om en ”jättestory”.

- Man har ingen koll på vad folk kan ljuga om. Det var väldigt obehagligt, säger han till TT.

Men kändisar är inte de enda utsatta - forskare uppskattar att totalt 5 procent av befolkningen någon gång drabbas och upp till 10 procent av kvinnorna.

I höstas lade folkpartiet en motion om skärpta lagar, och har nu fått stöd av bland annat Säpo.

Tanken är att domstolar ska kunna döma utifrån en samlad bild av gärningsmannens telefonsamtal, brev, eller andra, kanske till synes oskyldiga, närmanden. Detta i stället för att strikt se på varje enskild åtalspunkt om exempelvis ofredande.

Folkpartisten Johan Pehrson är ordförande i riksdagens justitieutskott.

- Det handlar om att skydda människor som får sina liv förstörda. I dag är det för svårt att plocka bort dem som gör sånt här, säger han till TT.

Justitieminister Thomas Bodström är positiv till fp:s initiativ och säger att regeringen redan arbetar med frågan. En parlamentarisk kommitté som utreder hot mot förtroendevalda ska bland annat se över frågan om ändrad lagstiftning.

- Men det är inte bara en fråga om lagar. Detta är ett relativt nytt fenomen och vi behöver ytterligare kunskap för att kunna gå vidare också med information och utbildning, säger Bodström till TT.