Lagen om omskärelser är fem år gammal men fungerar inte som det skydd för barnen som det var tänkt. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen försökt kartlägga verksamheten genom en rad ­enkäter och intervjuer bland vårdpersonal, samfund och föräldragrupper.

–Vi har lyckats lokalisera cirka 1000 omskärelser som sker i enlighet med lagen. Det är bara en tredjedel av alla vi bedömer ­utförs, säger utredningens ordförande Per Manhem, vid Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet i Malmö.

En del av de övriga omskärelserna görs när familjerna besöker andra länder. Men flertalet befaras vara så kallad ”köksbordskirurgi”, ingrepp som utförs i hemmen utanför all kontroll.

–Vi kommer därför med tilläggsförslag för att förbättra lagen, säger Per Manhem.

Inte förrän i slutet av månaden överlämnas utredningen till regeringen. Men enligt vad SvD erfar kommer kraven på landstingen att öka. Kartläggningen visar att färre än hälften av landstingen, bara åtta av landets 18 landsting och två regioner, ­utför omskärelser utan medicinska indikationer idag. De allra flesta, nära 800 omskärelser, utförs dessutom i Stockholm, resten är glest utspridda.

–Just bristen på tillgänglighet anges som ett av de främsta ­skälen till att familjerna väljer att omskära sina pojkar utanför vården. Men det värsta är att många inte fått någon information alls, de tror att det är olagligt i Sverige. Kostnaden är mindre avgörande, de kan tänka sig att betala mer än vanlig patientavgift, berättar Per Manhem.

Enligt vad SvD erfar föreslår utredningen att den offentliga hälso- och sjukvården ska bereda möjlighet för föräldrar som vill få sina barn omskurna. I praktiken innebär det att landstingen får ­ansvaret, men sedan kan välja olika lösningar, som att skriva vårdavtal med privata kliniker eller ha mottagningar inom det offentliga. Även informationen behöver förbättras.

Idag säger bara lagen att omskärelser ska utföras av legitimerad läkare eller av personer med särskilt tillstånd. I bägge fallen gäller krav på goda hygieniska förhållanden och smärtlindring. Är pojkarna äldre än två månader måste ingreppet göras av läkare.

Hittills har Socialstyrelsen bara utfärdat det särskilda tillståndet till fem personer, fyra judiska, ­varav två är verksamma nu, samt en muslimsk företrädare. Den muslimske omskäraren riskerar att förlora sitt tillstånd. Socialstyrelsen utreder just nu anmälningar mot honom om sex misslyckade fall där pojkarna ­efteråt tvingats söka akutsjukvård.

Det är få komplikationer som kommer till myndighetens kännedom.

–Bara några tiotal fall finns ­officiellt registrerade från de ­senaste fyra, fem åren. Men när vi frågat föräldrarna får vi helt andra siffror. Vår enkät visar också att många sköterskor på barnavårdscentralerna ser omskurna pojkar med komplikationer i sitt arbete, säger Per Manhem.

Infektioner, ärrbildningar och blödningar är de vanligaste. Det finns fall där småbarn varit nära att förblöda. Och upphovet till ­lagen var att en treåring avled 1999 i samband med omskärelse. Den var utförd av läkare och dödsorsaken var feldoserad smärtlindring.

Omkring 40 av de årliga omskärelserna rör judiska pojkar. Socialstyrelsen har efter tillsyn hos de judiska utförarna med tillstånd bedömt att den verksamheten fungerar väl.

–Enligt vår tradition ska den utföras av en judisk person på pojkens åttonde dag. Våra utförare har en specialistutbildning i omskärelse och utför även omskärelser på muslimska pojkar. Genom detta belastar vi inte heller den redan överbelastade sjukvården, säger Lena Posner-Körösi, ordförande judiska församlingen i Stockholm.