Det hårt kritiserade förslaget om massövervakning av EU-medborgarnas telefon- och datatrafik väcktes förra våren av Sverige, Frankrike, Irland och Storbritannien. Bakgrunden var att EU:s regeringschefer ville ta krafttag efter bombdådet i Madrid. Både i riksdagen och EU-parlamentet har kritiker varnat för att medborgarnas integritet hotas och att systemet är dyrt och ineffektivt.
- Nästa veckas möte blir viktigt. Jag tror att vi kan komma överens om de viktiga principerna före sommaren, säger justitieminister Thomas Bodström.

Beställningen från regeringscheferna vid EU:s toppmöte är just att en politisk överenskommelse ska vara klar i juni.
- Det här kommer definitivt att bli verklighet även om det stött på visst motstånd. I Sverige har polisen redan den här möjligheten. Det är ologiskt att det går att spåra människohandlare i Stockholm men inte i till exempel Nederländerna, säger Thomas Bodström.

Redan i dag lagrar operatörerna viss trafikdata, som svensk polis kan få tillgång till, för att kunna skicka ut fakturor till kunderna. En nyhet i ramlagen är att operatörerna blir skyldiga att lagra flera sorters trafikdata en längre tid så att polisen kan kartlägga grova brottslingars kontaktnät.
- De frågor som återstår gäller vad som ska lagras och hur länge, säger Thomas Bodström.
Av ett utkast till ramlagen från den 28 april som SvD läst framgår att medlemsländerna själva ska få välja om data ska lagras i mellan tolv och 36 månader.

De tjänster som berörs är:
- Vanlig fast telefoni.
- Meddelandetjänster: sms, ems och mms.
- Internet: ip- och bredbandssamtal samt mejl, ftp, hypertext och en rad andra elektroniska meddelandeprotokoll.

De lagrade uppgifterna ska gälla varifrån, vart och när olika elektroniska kontakter tagits.
- Själva innehållet i samtal och meddelanden kommer däremot inte att lagras, säger Ulf Wallentheim, biträdande enhetschef vid justitiedepartementet.
Förre Säpochefen Anders Eriksson, som utrett frågan åt regeringen, anser att polisen behöver få tillgång till ett brett spektrum av trafikdata som lagras i minst 36 månader.

Sådana uppgifter ingår enligt Anders Eriksson redan i nästan alla svenska polisutredningar om grova brott som mord, våldtäkt, människohandel, barnporr, narkotika och terrorism. Det skulle också bli enklare att komma åt gärningsmän som tar kontakt med offer via chattar.
Men det finns kritiker:
- Vi har varit emot förslaget hela tiden. Dels av integritetsskäl eftersom en massa uppgifter lagras om människor som inte är misstänkta för någonting. Dels för att det är en omöjlig teknisk uppgift för operatörerna att lagra sådana enorma mängder data, säger Alice Åström (v), riksdagsledamot i EU-nämnden.