Kostnaderna för att behandla människor som drabbats av de stora folksjukdomarna skenar. För att i stället förebygga sjukdomarna lanserar Socialstyrelsen den 30 november nya nationella riktlinjer som innebär att alla patienter ska erbjudas rådgivning om alkohol, tobak, matvanor och fysisk aktivitet.
Dåliga levnadsvanor anses svara för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige.
När det gäller kosten är ett av de viktigaste råden att dra ned på socker. En studie har visat att 4-åringar får 14 procent av sin energi från socker. Rådet är högst 10 procent.
– Det är en övre gräns. Socker är ingenting man behöver och vi rekommenderar ingen att äta mycket socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Alla patienter i både primärvård och specialistvård ska i fortsättningen få frågor om sin livsstil och erbjudas hjälp med att ändra dåliga vanor.
Satsningen innebär en rejäl kursförändring. Tidigare har det inte funnits några nationella riktlinjer som påverkat fördelningen av vårdens resurser.
– Det är en betydande perspektivförskjutning och kommer helt klart att kräva en ändrad attityd. Vi vet att livsstilen inverkar på våra stora folksjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer, stroke och demens. Genom att satsa på förebyggande rådgivning kan vi vinna väldigt mycket hälsa, säger Kerstin Nordstrand som är projektledare på Socialstyrelsen.
Ett förslag har just remissbehandlats och antagits. Enligt Nordstrand blir det en del förtydliganden. Däremot är det klart att de fyra områden som pekats ut: alkohol, tobak, mat och motion inte kompletteras med ett femte. Läkarförbundet ville även ha med stress. I remissvaret pekar Läkarförbundet på att stress är en mycket stor riskfaktor som inte lyfts fram av någon stark lobbygrupp.
– Stress är otroligt viktigt, men det blev för komplicerat i det här sammanhanget. Det är viktigt att komma igång och att rådgivningen fungerar. Stress skulle nästan behöva sina egna riktlinjer, säger Kerstin Nordstrand.
Redan i dag förekommer en del rådgivning men det varierar stort mellan olika landsting. Patientenkäter har visat att bara 30 procent av patienterna säger sig ha fått frågor om livsstil när de varit i kontakt med sjukvården. Den rådgivning som släpat efter allra mest gäller just matvanorna.
Notan blir 4,9 miljarder kronor om alla som ingår i olika riskgrupper ska få rådgivning. Därefter blir de årliga kostnaderna för nytillkomna patienter betydligt mer beskedliga.
– Det kommer att krävas en hel del utbildning för att bygga upp den kompetens som behövs för att både primärvård och specialistvård ska kunna ge kvalificerad rådgivning, säger Nordstrand.
Men pengarna kan sparas redan genom ett måttligt ökande motionerande. Om bara 5 procent av de 2,7 miljoner svenskar som rör på sig för lite rycker upp sig varaktigt slipper sjukvården ge dem behandlingar som kostar 5,3 miljarder kronor under deras livstid, visar en kalkyl.
Vinsterna med bättre matvanor är också mycket stora men svåra att beräkna i kronor och ören. I dag äter var tionde vuxen svensk medicin för blodfetterna medan var femte tar blodtrycksmedicin, så det finns mångmiljonbelopp att spara via mindre eller uppskjuten läkemedelsbehandling, men också i form av minskade vårdkostnader för en lång rad sjukdomar. Flera av insatserna kan dessutom bidra till att hindra och skjuta upp demens. Redan i dag kostar demensvården omkring 50 miljarder.
– Alldeles för länge har vi ätit som grovarbetare i det här landet trots att de flesta av oss på sin höjd vänder på papper, säger socialminister Göran Hägglund.
– Det finns väldigt mycket att vinna på att förebygga sjukdomar genom en ändrad livsstil. Vi ser också att det finns skillnader här i samhället där bland annat de med högre utbildning snabbare tar till sig kunskapen.
LÄS OCKSÅ: Göran Hägglund: kilona började sätta sig runt midjan
LÄS OCKSÅ: Frågor och svar om socker- och fettberoende
LÄS OCKSÅ: Experten: så bryter du ditt matberoende
Fem efterrätter utan socker
