Tågförseningar har de senaste åren vållat stora problem för resenärerna. Fackförbundet Seko har räknat ut kostnaden för alla fjolårets förseningar i persontrafiken: fem miljarder kronor.

- I den summan ingår till exempel kostnaden för att folk kommer för sent till sina arbeten, säger Kristoffer Arvidsson, utredare på Seko.

Enligt hans beräkningar var persontågen försenade 45 000 timmar förra året och 29 000 tåg ställdes in.

I rapporten försöker man också förklara orsakerna till de senaste årens återkommande tågkaos. Det två främsta förklaringarna är enligt rapportförfattarna: låga investeringar och avregleringen.

Enligt rapporten satsar Sverige långt under genomsnittet för EU-länderna på underhåll och drift av järnvägarna i relation till bruttonationalprodukten, minst av alla EU-länderna på reinvesteringar och näst minst om man ställer investeringarna i förhållande till antalet tågresor och allra minst i förhållande till banlängden. Men över snittet för EU när det gäller nyinvesteringar.

Att nyinvesteringarna ligger högre beror enligt rapporten på att Sverige under perioden 2007-2013 satsar på några få stora projekt som kostar mycket: Citybanan i Stockholm, Citytunneln i Malmö, samt Ådalsbanan och Botniabanan.

För att komma till rätta med problemen krävs enligt Kristoffer Arvidsson ökade anslag på omkring 30 miljarder kronor fram till 2021.

- Det är en rimlig bedömning. Och det behövs ännu större investeringar för att få en järnväg som fungerar på ett fullgott sätt, med till exempel snabbtåg, säger Kristoffer Arvidsson.

Seko har också undersökt svenskarnas förtroende för järnvägstrafiken. Mätningen visar att 55 procent av har litet eller mycket litet förtroende för tågtrafiken, och 67 procent litar inte på att tågen kommer i tid. 82 procent tycker att Sverige på satsa mer eller lika mycket som snittet för EU-länderna på järnvägen.