Den genetiska variationen i Europa har undersökts tidigare, men forskarna hävdar nu att de tagit ett kliv framåt.

– Vår studie är större och mer exakt än tidigare undersökningar, säger Tuuli Lappalainen, forskare vid Institutet för molekylärmedicin vid Helsingfors universitet.

Analyserna visar att befolkningen i Centraleuropa – representerad av britter och tyskar – är mer homogen än befolkningarna i Sverige och framför allt Finland.

– Svenskar och finnar har rört sig bort från det centraleuropeiska klustret. Båda grupperna härstammar därifrån, även om vi kan se vissa skillnader, säger hon.

Befolkningen i Sverige skiljer sig från finnarna i västra Finland. Och finlandssvenskarna placerar sig genetiskt sett någonstans däremellan.

– Men finnarna i östra Finland avviker däremot mycket – det är stora skillnader, säger Tuuli Lappalainen.

I den finländska befolkningen går det att se genetiska skillnader ner på länsnivå.

Studien, utförd av forskare från Helsingfors universitet och Karolinska institutet, publiceras i tidskriften Plos One. Den bygger på dna-analyser av totalt cirka 1000 individer från de fyra länderna.

– Vårt arbete visar hur viktigt det är att känna till både befolkningens struktur och historia när man letar efter genetiska faktorer bakom vanliga sjukdomar, som astma och hjärt-kärlsjukdomar. Om urvalet av de sjuka individerna och de friska personerna i kontrollgruppen inte är från liknande befolkningsgrupper kommer analysen inte att visa de genetiska skillnaderna bakom sjukdomen utan bara dem mellan olika delar av landet, säger Tuuli Lappalainen.