Kampen mot rökningen kan ­ingalunda anses avslutad med att restauranger gjordes rökfria 2005. Men enligt Cancerfondens utspel i går kan det förefalla så. Anslagen till det som kallas tobakspreventivt arbete har nämligen sjunkit drastiskt efter krogstoppet.

Detta vill nu Cancerfonden ändra på och kräver nya pengar för att förebygga rökning, det vill säga främst se till att unga inte börjar röka. Målet har alltså denna gång formulerats som en nollvision. För ändamålet har Cancerfonden låtit göra en enkätundersökning bland 1 000 svenskar där 63 procent av de tillfrågade säger sig vara för en nollvision i frågan om tobaksrökning. 57 procent kan också tänka sig ett förbud mot tobaksförsäljning i livsmedelshandeln.

Samma frågor har ställts bland riksdagsledamöter där 65 procent också stödde nollvisionen, men inställningen varierade mellan partierna. Minst var intresset bland moderaterna med 30 procent medan 90 procent av kristdemokraterna stödde idén.

Trots att vi i Sverige röker nästan minst av alla i världen är lungcancer den cancersjukdom som skördar flest dödsoffer: 3 501 människor år 2005. Bland kvinnor är dödsfallen i lungcancer nu fler än i bröstcancer.

– Samtidigt är tobaksrökning den vetenskapligt bästa bevisade cancerrisken, påpekar professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Därför skulle tusentals liv kunna räddas om vi kunde minska eller stoppa rökningen.

Cirka 16 000 unga människor börjar fortfarande röka varje år med en övervikt för personer med låg utbildning och mindre inkomster. Samtidigt visar en kartläggning som presenteras i Cancerfondsrapporten för 2008 att tillgången på hjälp inom sjukvården för att hjälpa rökare att sluta röka är bristfällig. Endast sex av landets landsting tillhandahåller rökavvänjningskunnig personal på samtliga sina vårdcentraler.